Som du säkert vet lämnade mittsexan Heimir Óli Heimisson Guif efter den förra säsongen.
Heimir har flyttat hem för spel på Island och i hans ställe kommer nu 190 centimeter långe och 99 kilo tunga Atli Ævar Ingólfsson.
– Jag flyttade till Eskilstuna i juli och trivs jättebra redan. Stan är lagom stor och påminner om Akureyri på Island där jag är född och uppvuxen, säger Atli.
Han kommer närmast från två säsonger i danska ligan där han spelat för Sönderjysk en säsong och Nordsjälland lika länge.
– Jag hade det bra i Danmark och hade egentligen inga planer på att flytta. Men så åkte min klubb ner i andraligan och då förändrades läget. Jag ville inte spela på en lägre nivå.
Vad tänkte du när Guif kom in i bilden?
– Att det lät spännande. Jag visste inte särskilt mycket om klubben men jag tog reda på så mycket jag kunde och fick bra hjälp av bland annat Aron (Rafn Edvardsson, Guifmålvakten). Jag förstod snabbt att det var en bra klubb som även vill lyckas i Europaspelet.
En annan bidragande faktor till att 26-åringen valde Guif trots att en hel del andra anbud fanns var tränaren Kristján Andrésson.
– Jag visste lite grann vem Kristján var och hade hört väldigt mycket gott om honom som tränare och person. Jag kände att jag gärna ville få chansen att jobba med honom, säger Ingólfsson.
Vad säger du om din första tid i Guif?
– Jättebra. Jag har blivit positivt överraskad över att det finns så många duktiga spelare i laget och en annan sak som förvånat mig är att det är en så bra grupp. I många klubbar bildas det ofta små grupper i gruppen men så är det inte i Guif. Alla är med alla och man vill hjälpas åt för att nå framgång.
Det är förstås svårt för dig att svara på redan, men tror du att Guif har det som krävs för att vinna SM-guldet?
– Av det jag sett finns nycklarna för att lyckas. Men då gäller det att alla hela tiden har rätt fokus. När vi var i Polen och mötte och slog topplaget Wisla Plock spelade vi enormt bra, tycker jag. Kan vi ta fram det i seriespelet kommer det säkert att sluta bra. Vi kan verkligen spela en snabb handboll när alla är koncentrerade.
Atli har under den tid han varit bosatt i Eskilstuna cyklat runt en hel del för att lära känna staden.
En cykeltur tog honom dessutom till Hållsta för att titta på en bil.
– Jag har köpt en gammal Volvo 244 från 1977 som jag åker omkring i nu. Har aldrig ägt en Volvo tidigare, men tyckte det kunde vara kul nu. Jag gillar att skruva med gamla bilar och jag är ganska bra på det. Jag tycker om kroppsarbete och är i grunden utbildad till snickare vilket jag jobbat med tidigare när jag bodde på Island.
Då kan du hjälpa de andra killarna i laget om någon får bilproblem?
– ... ha, ha ... ja, kanske det, men det behöver du inte skriva så mycket om. Då får jag kanske mycket jobb ... ha, ha.
Atli har flyttat in i en lägenhet i centrala Eskilstuna.
Han trivs som sagt redan perfekt, så när som på en sak.
– Jag har min flickvän Iris kvar på Island. Det vore kul om hon flyttar hit också och vi funderar på hur det kan lösas bäst eftersom hon studerar. Samtidigt har vi bott ifrån varandra i flera år eftersom jag bodde ensam även i Danmark. Men jag hoppas som sagt att hon kan flytta hit snart.
Slutligen kan vi inte låta bli att ge Atli chansen att hylla och även hacka lite på lagkamraten Helge Freiman.
Om vi börjar med lovorden så säger mittsexan så här:
– Jag är redan jätteimponerad av Helges mittniospel. Jag trodde mest han var en skytt men han har en enormt fin blick för spelet och vi har snabbt lärt oss hitta varandra.
"Gnället" handlar dock inte om handboll:
– Jag är allätare när det gäller musik, men ändå blir det lite väl mycket ibland i omklädningsrummet. Helge har något slags monopol på att sköta musiken och ibland fattar jag inte vad han spelar. Men jag kanske är för gammal, säger fyra år äldre Atli och skrattar gott.