Emma har andats hockey sedan hon föddes. Sméhallen har varit hennes andra hem så länge hon kan minnas. Men ett tag i ungdomen tog även fotbollen mycket tid och hon kom så långt att hon blev landslagsspelare (innermittfältare). Samtidigt närde hon drömmen att bli landslagsspelare i hockey.
Emma valde hockeyn till slut.
— Det var roligare. I dag har vi världens bästa lag med den bästa lagsammanhållningen man kan drömma om.
Bara själva känslan att vara i Sméhallen gör att Emma slappnar av. Hon ler stort när hon säger att hon älskar atmosfären.
— Jag blir lugn när jag är där.
Det klagas mycket över att tjejer slutar sporta så tidigt?
— Ja, så är det. I dag har vårt lag många spelare utifrån (delar av Sörmland och Västmanland), annars skulle det inte gå. Man tjänar ju inga pengar på damhockey, och det påverkar. Vi spelare har fått jobba väldigt mycket för att få in pengar till laget för att vi ska kunna åka på matcher. Det är mycket jobb för att kunna driva ett damhockeylag.
Lindens damlag ligger i division 1 (herrarna spelar i divisionen under). Tjejerna tränar utomhus en gång i veckan, det gör inte killarna.
— Vi har väl inte jättedåliga träningstider men visst kan vi spela match klockan åtta en söndag kväll borta. Då är man hemma kanske vid ett–två på natten.
Emma säger att hon accepterat faktum, det finns inte så mycket att göra åt det. Snarare ser hon framåt för snart byggs en ny ishall i Eskilstuna, så sporten prioriteras ändå.
Förra året spelade Lindens damer ihop med Västerås (VIK), så är det inte i år. Men många spelare från gurkstaden har fortsatt spela för Linden ändå. När det här skrivs ligger Eskilstunalaget i den nedre delen av tabellen som toppas av AIK. Förra säsongen slutade Emmas lag fyra i division 1, endast tre poäng från en kvalserieplats.
— Vi har haft svårt för att göra mål i år. Vi har ett bra lag men det är en väldigt jämn serie.
Du är forward, är det ditt fel att målen uteblivit?
— Ha ha, jag vet inte. Jag borde kanske träna mer på själva avsluten, att skjuta bättre helt enkelt.
Emma är optimistisk och tippar att hennes lag slutar trea i år.
När du flyttade in hos din kille Markus var du rädd för hans disktrasa.
— Ja, ha ha, vete fan vad det berodde på. Konsistensen och lukten på en Wettexduk, jag klarade inte av det. Det är något snuskigt med den. Men jag har kommit över det nu.
Emma älskar att äta men är inte intresserad av att laga mat. Hon bidrar på sitt sätt genom att ringa Markus på jobbet på morgonen och fråga vad hon ska ta ut från frysen.
— Markus gillar att laga mat och är duktig på det. Likadant är det med pappa, han är också bra på det.
Lindens forward är intresserad av folks personligheter, varför folk beter sig på ett visst sätt. Hon läser till beteendevetare på Mälardalens högskola och jobbar extra inom socialpsykiatrin. Men egentligen vill hon bli polis. Senast sökte 7 000 till utbildningen varav 2 000 plockades ut för fystester. Emma var en av dem, nu hoppas hon komma vidare till personligt samtal.
Säsongen 2011/12 fanns det ca 3 500 registrerade dam/flickspelare i Sverige, målsättningen för Svenska ishockeyförbundet är att öka med 500 spelare per säsong de kommande åren.
Varför är så få tjejer intresserade av sporten?
— Vet inte. Linden har haft två damlag tidigare men de flesta spelare har försvunnit. Ofast handlar det om att tjejerna måste prioritera utbildning och jobb för man tjänar ju inget på damhockey.
Till de städer tjejerna flyttar för att studera finns inte alltid damlag, så intresset dör ut.
Hamnar du i diskussioner ibland att tjej- och killhockey inte är samma sak, ni får till exempel inte tacklas?
— Ja, de som inte kan damhockey kan säga så. Men det är mycket kroppskontakt i damhockey också även om open ice-tacklingar inte får förekomma och heller inte hårda tacklingar vid sargen. Men man måste ju vara stark ändå.
Emma fick en gång så hård smäll att käken hoppade ur led och hon transporterades till sjukhus.
– Efteråt har jag haft bettskena på grund av det och jag har fortfarande lite knäckningar i käken. Men det är också allt, inga andra skador att tala om.
Emma har tidigare drömt om att spela i landslaget men inte nu längre. Hon är inne i en ny fas i livet där utbildning och jobb prioriteras och just nu är det bara kärleken till sporten som gör att hon fortsätter.