Marknaden ser ingen lönsamhet i att bygga bredband via fiber på landsbygden och mindre orter. Flens kommun har beslutat att avsätta fem miljoner kronor om året under de närmaste åren till bredbandsutbyggnad med fiber. Kommunens roll är främst att stödja fiberföreningarna samt att bygga ut nätet fram till föreningarnas anslutningspunkter. Man kan förenklat säga att kommunen bygger motorvägen av fiber och att föreningarna sedan får bygga småvägarna till huvudleden.
Det är upp till de som bor runt om i kommunen att själva organisera sig och bilda fiberföreningar. I Helgesta har redan Norra Båven Rockelsta fiber bildats. För att föreningen ska kunna få bidrag från EU genom länsstyrelsen krävs att över 50 procent av fastigheterna ansluter sig. Föreningen har redan fått 65 procent av de fastboende att bli medlemmar men skulle vilja se ännu fler.
– Om alla är med från början kommer alla att tjäna på det. Med hög anslutningsgrad kommer kostnaden att sjunka, säger Åke Karlsson, föreningens styrelse.
För varje fastighet handlar det om en avgift på 15 000 till 20 000 enligt föreningen beroende på hur många som ansluter sig. Medlemmarna betalar in en andelsavgift och blir delägare i fibernätet. Det är föreningen som kommer att äga nätet och skriva avtal med ett företag som sköter fibernätet.
– Man tjänar sedan in pengarna på sikt för man får lägre månadskostnad för tv, internet och telefon, säger Bengt Elmwall, styrelseledamot.
För den som väljer att ansluta sig i efterhand kommer det att bli dyrare. Maskiner måste ut igen för att gräva.
– Föreningen är heller inte ansvarig för den som har valt att inte vara medlem. Det är rationellt och bra om så många som möjligt är med från början, säger Åke Karlsson.
I dag har de i styrelsen som tidningen har träffat sin internetuppkoppling via ADSL, alltså det fasta telefonnätet. Men föreningen menar att både mobil uppkoppling och ADSL har för låg kapacitet för att klara såväl nutidens som framtidens behov.