Tobaksprevention är viktigt för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Det handlar inte pekpinnar och förbud utan om ett ansvar och en skyldighet att informera om hälsorisker och erbjuda stöd, säger Katarina Östergren.

Som hälsoutvecklare på enheten för hållbar utvecklare betonar hon att landstingets preventiva arbete med tobak inte handlar om etik och moral.

‒Man har rätt att bestämma om man vill röka eller inte. Det handlar inte om att skuldbelägga, vi som jobbar med det här måste ha en stor ödmjukhet om att tobak innebär ett starkt beroende, säger Katarina Östergren.

Rökning är den enskilt största förebyggbara orsaken till för tidig död och sjukdom bland befolkningen.

‒Vi vill förmedla att det finns hjälp att få. Vårdpersonalen har en viktig uppgift att fråga patienter om de röker och erbjuda hjälp att sluta. Det finns stora hälsovinster att göra även om man rökt länge.

Många av dem som röker vill både sluta och få stöd i processen, säger Katarina Östergren vidare. Men reaktioner mot det som uppfattas som förbud har förekommit, till exempel i samband med att alla länets sjukhusområden blev rökfria vid årsskiftet. Den satsningen är också en del av landstingets preventiva arbete med tobak.

‒Det handlar om hänsyn och hälsa. Syftet med rökfria områden är att skydda människor mot konsekvenser av passiv rökning, vara en förebild och ett stöd för dem som vill sluta eller har slutat och att medverka till en tobaksfri norm i samhället. Det är särskilt viktigt när det gäller att stärka ungdomar så att de inte börjar röka.

Förutom att stödja dem som sitter fast i tobaksbruk jobbar landstinget också med att förebygga tobaksbruk bland ungdomar. Det övergripande målet är att påverka attityder och normer och att minska efterfrågan och tillgång på tobak, varför sjukhusen också slutat sälja tobaksvaror.

Mycket av arbetet mot ungdomarna sker ute i skolorna i samarbete med kommunerna. Det har gjort sin del i att ungdomar nu röker mindre och skjuter upp debuten, tror Katarina Östergren.

‒Men vi kan se att vi skulle behöva fler tobaksavvänjare, till exempel på ungdomsmottagningarna, säger hon.

Asyl- och migranthälsan i Sörmland ger också hälsostöd till nyanlända och ensamkommande skolungdomar med syftet att ungdomarna ska få mer kunskap och information om var de kan vända sig och vad de själva kan göra för att stärka sin hälsa.

Barn och ungdomar generellt är väldigt viktiga målgrupper i det preventiva arbetet, säger Katarina Östergren.

‒Av dem som börjar röka säger nio av tio att de börjar innan 18 års ålder. Det har mycket att göra med kultur, sammanhang och hur man mår i övrigt. Men för oss gäller det ju att jobba med att nå alla grupper rökare, det är en utmaning.