Det kan tyckas märkligt att en så erfaren och etablerad komiker som Thomas Peterson behöver publiken hjälp med input till en föreställning. Men Thomas Peterson vill gärna ha koll på vad som kan vara värt att ta upp sina skämt och betraktelser på de olika platserna han kommer till. Den här gången vill han ha grejer som inte redan är uttjatade.
– Jag brukar läsa och googla innan ja jag åker till ett ställe, men då är man bara tvåa på bollen, så därför har jag fått idén att låta folk skicka in och tipsa och kanske vinna något.
Det han särskilt är på jakt efter är genomtänkta saker som visar sig vara ogenomtänkta när det kommer till kritan.
– Det är en röd tråd i den kommande showen, säger Thomas Peterson som inte bara är ute efter exempel på att kommuner har klantat sig.
– Jag vill gärna ha historier om privata saker, säger Thomas Peterson.
Thomas Peterson nämnde begreppet "röd tråd", men att prata med honom är som att befinna sig i ett nystan i många olika färgen som gått en holmgång med en hel kull tio veckors kattungar.
Det är infall hit och dit. "Dåliga" skämt och skarpa iakttagelser. Som tillexempel om videoklippet som valsat runt i sociala medier de senaste dagarna med ett fordon som är en kombinerad cykel och barnvagn. Under cyklingen ska bebisen sitta längst fram.
– Skulle jag vilja ha en cykel med en deformationszon längt fram som består av min avkomma? säger Thomas Peterson allvarligt. I nästa ögonblick beskriver han sin mer tramsiga sida.
– Jag var på semester i Thailand med min sambo. Och då var det en kvinna som arbetade på hotellet som hette Mahal. Det tyckte jag var jätteskojigt för det blev ju Thai Mahal, men det var ingen där som fattade någonting och kvinnan visade sig vara en gästarbetare från Filipinerna. Då kunde jag inte låta bli att tänka att jag fick "thai tji".
– Det tar liksom aldrig slut. Jag har tramsdiagnos, skrattar Thomas Peterson.
När han jobbar fram sina shower gör han det inte genom att sitta vid datorn och författa ett manus. I stället skriver han ner infall och idéer i mobilen, på servetter eller på biljetter. Sedan sorterar han ut det som verkar hålla och testar på publik i olika sammanhang, såsom allsångkvällar och företagsgig.
– Helst ska det vara grejer vi alla känner igen, säger Thomas Peterson, som inte brukar arbeta med en regissör.
När det börjar bli dags för premiär tar han i stället hjälp av vänner.
– Jag brukar lita på min egen känsla för hur det ska vara, och sedan kör jag för kompisar som är ärliga och säger vad de tycker.