Schyffert skriver på en kommande föreställning som han ska ut och turnera med i vår. Nu skulle materialet testas på en publik för första gången.
Det var trångt och varmt i Biografbarens nedervåning, där den lilla scenen lystes upp av hemtrevliga golvlampor i klassisk retrostil, och där publiken fått igång skrattreflexerna tack vare kvällens konferencier, Carl Tillenius och komikern Ludde Samuelsson.
Samuelsson körde en rutin som bygger på att han är en elevrådsordförande-aktig besserwisser och malmöit som lever i exil i Göteborg. Trevligt tyckte publiken som också uppskattade Luddes skruvade och skickliga skämt om svenska dialekter.
Men det är få komiker som kan matcha Henrik Schyffert på en stand up-scen. När det kommer till energi, publikkontakt och förmåga att improvisera har Schyffert få övermän.
Han intog scenen med ett glas vatten i ena handen och ett litet häfte med utskrifter från datorn i den andra. Ett utkast som skulle bearbetas och analyseras under pågående show.
I bland läste han innantill, men oftast släppte han manus och gick loss i frågor som kretsade kring allt från åldersskillnader, skilsmässa, rädsla, hjälparbete och politik. Ofta barnsligt eller snuskigt, men med en glimt som gör de allra sämsta skämten oemotståndliga.Ofta barnsligt eller snuskigt, men med en glimt som gör de allra sämsta skämten oemotståndliga.
Jag ska inte avslöja några detaljer, eftersom showen fortfarande är i manusstadiet. Men jag kan absolut berätta att jag fick lov att plocka upp pappersnäsdukar ur handväskan och sanera ansiktet från rinnande mascara flera gånger under hans drygt timslånga show.