Här stöttar papporna varandra

– Jag heter Magnus och det här är Juno, han fyllde ett år för en vecka sedan. Vi pratar svenska hemma. Och vi mår också bra.

Det är pappaträff. Fem pappor är på plats med sina barn, som alla är under två år. De går laget runt och berättar vad de heter, vilket eller vilka språk de talar hemma och hur de mår.

Träffarna arrangeras av föreningarna Svenska med baby och MÄN och riktar sig både till svenska pappor och pappor som är nya i Sverige. Syftet är att få papporna mer trygga i sitt föräldraskap, men också att bryta segregationen, berättar Alberto Windarp, kommunikatör på Svenska med baby.

– Det här blir en viktig plats för många. Det blir också ett sätt att knyta kontakter för arbetslivet till exempel.

Papporna som är här är alla pappalediga. För Magnus Hutter-Rehrl har det känts självklart att vara ledig med sonen Juno.

– Det är jätteviktigt för att skapa kontakt. Vi pappor har ju fördelen att vara lediga när de är lite större.

Han har varit pappaledig sedan i september. I mars nästa år ska han börja jobba igen, förutsatt att de har fått förskoleplats.

– Det har blivit en uppdelning som vi tycker passar liksom, inte att det måste vara rättvist eller så, utan utifrån vad som känns bra.

Långsam utveckling

Även om föräldrapar delar allt mer lika på föräldraledigheten så går utvecklingen långsamt. Ända sedan föräldraförsäkringen infördes 1974 har föräldrarna kunnat dela lika på dagarna. Då tog pappor ut 0,5 procent av föräldrapenningsdagarna. År 2005 hade siffran ökat till 18 procent och i dag tar pappor ut ungefär 30 procent av föräldrapenningen.

– Nästan alla pappor tar ut föräldraledighet, men det är stor skillnad på hur mycket man tar ut, säger Ann-Zofie Duvander, demograf på Stockholms universitet som forskat på pappaledighet.

1995 infördes den första så kallade pappamånaden, som innebär att 30 föräldrapenningsdagar blev reserverade för pappan. En andra pappamånad infördes 2002, och sedan 2016 har pappan tre reserverade månader. Ingen annan politisk åtgärd har gett lika bra resultat när det gäller att få pappor att ta ut mer föräldraledighet, säger Niklas Löfgren, familjeekonom på Försäkringskassan.

– Det har blivit ett hopp i statistiken varje gång en sådan här månad har införts. Det blir fler pappor som använder föräldrapenning och under fler dagar.

Det finns flera faktorer som spelar in om man väljer att ta ut pappaledighet, men det är en grupp som tar ut mest, förklarar Niklas Löfgren.

– De med högre utbildning delar mer jämställt än de med lägre utbildning. Det är den variabeln som går igen mest. Vi ser också att de som har högre inkomster delar lite mer jämställt men där tror vi att det beror på att de med högre inkomst har högre utbildning.

Varför det ser ut så är svårt att svara på, säger Niklas Löfgren.

– Men jag antar att några går före i en förändring och att det är lättare för dem med högre utbildning att göra det.

Födelseland en faktor

Också när det gäller födelseland har man sett att det finns skillnader. Svenskfödda pappor tar oftare ut föräldraledighet än utlandsfödda pappor, säger Ann-Zofie Duvander.

– Det förklaras till stor del av låg inkomst och arbetsmarknadssituation, men inte helt.

Hon spekulerar i att det också kan bero på att utlandsfödda inte har samma kunskap om hur föräldraförsäkringen fungerar som svenskfödda har. Om det kan bero på kulturell bakgrund finns det inga pålitliga studier om.

– Men när vi tittat på hur länge man har varit i landet, så är det tydligt att ju längre man har varit i Sverige, i desto högre grad tar män ut föräldraledighet. Men det kan förstås bero på många olika aspekter av integration.

Sayed Mohammad Jalil, ursprungligen från Afghanistan, jobbar som samordnare på föreningen Svenska med baby och är med som ledare på träffen. Han menar att utländska pappor är den svåraste målgruppen att nå ut till.

– Det finns ingen pappaledighet i Afghanistan, det finns en idé om att mamman tar hand om barnet. Förra året hade vi en deltagare från Afghanistan som sa att ta hand om barnen var det svåraste han gjort i hela sitt liv.

För att nå ut till utländska pappor lägger de ut information om träffarna på flera olika språk. Och det behöver vara på en grundläggande nivå, säger han.

– Det är jättesvårt för dem som inte har någon utbildning. Vad betyder jämställt föräldraskap för dem? Då brukar vi prata om deras erfarenheter. Till exempel om man kommer från Pakistan, hur fungerar pappaledighet där?

Påverkar jämställdheten i samhället

På MÄN vill man jobba för ett jämställt föräldraskap eftersom det är viktigt för att påverka jämställdheten i samhället i stort, säger Jens Karberg som är verksamhetsutvecklare där.

– I barnkonventionen står att båda föräldrarna ska vara med och dela på ansvar och utveckling för barnen. Det är en rättighet för barn att få det. Det påverkar också vilka normer och förväntningar man får på män och kvinnor och det i sig påverkar våldet i samhället.

De håller också utbildningar för personer som i sitt yrke träffar föräldrar och barn. Jens Karberg berättar att han just nu har en föreläsning för blivande barnmorskor.

– Det är en viktig del. Men i slutänden är det vi föräldrar som måste välja själva. 90 procent av papporna är hemma, men det är viktigt att vara hemma längre. Det är där som vi som föräldrar lär oss våra barn och bygger en relation. Det är jätteviktigt.