Facket: Sociala medier möjliggör rymningar

Barnkonventionen har lett till större problem med rymningar. Det berÀttar fackliga företrÀdare efter att tvÄ mÀn fritagits frÄn ett ungdomshem i RÄby.
–Ungdomarna har egna mobiler och kan ha kontakt med kriminella gĂ€ng den vĂ€gen, sĂ€ger Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko Sis.

PÄ ungdomshem som det i RÄby Àr droger vanligt förekommande, enligt Seko Sis.

PÄ ungdomshem som det i RÄby Àr droger vanligt förekommande, enligt Seko Sis.

Foto: Johan Nilsson/TT

Brott & Straff2020-08-20 15:15

PÄ onsdagskvÀllen fritogs tvÄ mÀn som dömts till sluten ungdomsvÄrd för mord respektive mordförsök. I slutet av juli flydde en morddömd 18-Äring under en permission i Kungsbacka. Problemet med fritagningar och rymningar Àr stort, enligt facket.

– Vi har haft flera försök i nĂ€rtid, mĂ„nga av dem Ă€r bevĂ€pnade. Vi kopplar mycket av det till att barnkonventionen blivit lag, sĂ€ger Frida Strandberg Landin.

Det innebÀr enligt Seko Sis att klienterna pÄ ungdomshemmen fÄr ha sina egna mobiler, plattor och datorer nÀr de Àr inskrivna.

– De kan ha kontakt med nĂ€ra och kĂ€ra, men ocksĂ„ med kriminella gĂ€ng och missbrukargĂ€ng. De bestĂ€ller in droger i kuvert eller bokar in att gĂ€ngmedlemmar ska komma och hĂ€mta upp dem vid en viss plats, sĂ€ger Strandberg Landin, och fortsĂ€tter:

– Det försvĂ„rar vĂ„rt uppdrag nĂ„got oerhört. Sociala medier ger dem fritt spelutrymme.

VÄld mellan ungdomarna

Ett annat bekymmer för facket Àr det ökade vÄldet inne pÄ ungdomshemmen.

– Hot och vĂ„ld eskalerar kraftigt. Vi ser ocksĂ„ att hoten och vĂ„ldet ökar mellan ungdomarna, inte bara mot personalen. Det kopplar jag till gĂ€ngkriminalitet, sĂ€ger Frida Strandberg Landin.

För att fĂ„ ordning pĂ„ problemen föresprĂ„kar facket framför allt tvĂ„ saker: Ökad bemanning och mer sĂ€kerhet.

– Vi Ă€r alldeles för fĂ„ för att kunna tillgodose allas behandling i dag, det blir mer eller mindre förvar. Sen behöver vi mer sĂ€kerhetsrutiner för att skydda personal och ungdomar bĂ€ttre Ă€n idag, sĂ€ger Frida Strandberg Landin.

Myndigheten ser över ett nytt system med sÀkerhetsklasser, likt KriminalvÄrden.

– Det borde funnits redan nĂ€r Sis startade. Det behövs ett bĂ€ttre skalskydd, det ska inte gĂ„ att ta sig direkt in eller ut över allt, det behövs staket eller perimeterskydd.

Droger vanligt förekommande

Ett stort bekymmer för personalen och de intagna Àr droger.

– Det Ă€r vĂ€ldigt vanligt förekommande med droger pĂ„ institutionerna, det Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt för ungdomarna att fĂ„ tag i droger. Har vi klienter som ska bli drogfria borde vi prioritera att inte fĂ„ in droger under behandlingstiden.

För att komma tillrÀtta med det problemet har Sis infört en ny roll för personalen, drogförebyggare.

– Vi tror att det kan vara oerhört bra, men drogförebyggarna har inte fĂ„tt de förutsĂ€ttningar de behöver. Det skulle behöva vara en heltidstjĂ€nst pĂ„ varje institution, sĂ„ stort problem Ă€r drogerna, sĂ€ger Frida Strandberg Landin.

Fakta: Det hÀr Àr Sis

Statens institutionsstyrelse (Sis) Àr en myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvÄngsvÄrd och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem.

Sis sÀrskilda ungdomshem tar emot ungdomar med till exempel missbruk och kriminalitet. Det finns 23 sÀrskilda ungdomshem med cirka 700 platser för akutplacering, utredningsplacering och behandlingsplacering.

LVM-hemmen tar varje Ă„r emot drygt 1 000 personer som blivit tvĂ„ngsomhĂ€ndertagna pĂ„ grund av sitt missbruk. Det finns elva LVM-hem med knappt 400 platser för abstinensbehandling, motivationsarbete eller utslussning.

Sis tar ocksÄ emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvÄrd.

KĂ€lla: Sis

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!