Nya regler ska stoppa uppgjorda vittnesmål

I dag får en domstol endast döma på det som framkommer under rättegången. Regeln kallas omedelbarhetsprincipen, och har den senaste tiden kritiserats kraftigt. Bland annat för att kriminella kan anpassa sina vittnesmål till den bevisning de får ta del av inför förhandlingen.

– Vi upplever att det blir vanligare och vanligare att misstänkta, framför allt i gängsammanhang, väntar tills de sett hela utredningen innan de kommer med sin förklaring, säger Paulina Brandberg, åklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Det innebär att de misstänkta inte riskerar att bli motbevisade när ny bevisning presenteras, och även om berättelsen kan te sig osannolik leder det inte sällan till en friande dom, enligt Brandberg.

Finns det i stället möjlighet att använda tidiga förhör med de misstänkta i början av utredningen i domstol, likt i Danmark, blir det enklare att avfärda en efterhandskonstruktion i rätten som anpassats efter bevisen i målet.

– Då är det lättare att slå hål på en osann berättelse, säger Paulina Brandberg.

Öppnar för ändringar

Nu öppnar regeringen för ändringar. Ett delbetänkande som presenterades redan 2017 föreslog utökade möjligheter att använda dokumenterade förhör som bevisning i domstol. Betänkandet, som är en del av en större utredning om processrätt och stora brottmål, har varit ute på remiss och kan snart komma att ligga till grund för ett förslag från regeringen.

– Jag vill inte sätta ett exakt datum, men nu har vi fått remissynpunkter och vi bereder det i regeringskansliet. Jag tycker det finns starka skäl till att modernisera regelverket, och från min utgångspunkt ser jag inga poänger med att vänta. Men det är komplicerat och finns olika uppfattningar, säger inrikesminister Mikael Damberg.

I utredningen pekas det bland annat på att domstolarna sällan använder polisförhör i sin bedömning. Det leder till långa häktningstider med isolering, eftersom man inte vill riskera att misstänkta pratar ihop sig inför rättegången.

– Det gynnar inte någon och är inte heller rättssäkert, säger Mikael Damberg.

Bli rättssäkert

Det är dock av vikt att förhör som ska användas som bevis i domstol genomförs med stor rättssäkerhet, understryker Damberg.

– Det måste kringgärdas med förslag som stärker upp alla parters deltagande i processen, så det blir rättssäkert.

När det gäller rättssäkerheten får Damberg medhåll av Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Om man säkrar att förhöret hålls i närvaro av advokat, domare och åklagare, och att det spelas in med både ljud och bild, då kan det nog vara okej (att använda tidiga förhör som bevis i domstol), säger Martinsson.

Säkrare vittnesmål

Förutom när det gäller de ökade chanserna att få en person fälld ser åklagaren Paulina Brandberg även att tidiga, videoinspelade förhör kan ge mer träffsäkra vittnesmål, vilket kan vara till gagn både för åklagaren och för försvaret.

– Ju närmare tid du är händelsen, desto närmare sanningen kommer berättelsen, säger hon.

Hon menar dessutom att en ändring i denna grundläggande rättsprincip inte är så dramatisk som den kan framstå, och pekar på att det redan finns ett tydligt undantag från den.

– Barn kallas inte till rätten, utan deras förhör spelar man in på förhand. Jag har inte upplevt att någon uttryckt att det är ett rättssäkerhetsproblem.