I utredningen, som letts av justitierĂ„d Petter Asp, föreslĂ„s den nuvarande förordningen om nĂ€r poliser fĂ„r avlossa sina vapen â den sĂ„ kallade skjutkungörelsen frĂ„n 1969 â ersĂ€ttas av en lag, skjutlagen, i januari 2025.
Polisen har tidigare velat se över skjutkungörelsen, som enligt regeringens pressmeddelande beskrivits som "förÄldrad och svÄrtillÀmpad i flera avseenden".
I utredningen beskrivs det som ett principiellt och praktiskt problem att skjutvapenvÄld endast regleras i en kungörelse och inte en lag.
Vill begrÀnsa
"Förslaget inneÂbĂ€r att polisen kan ha rĂ€tt att anvĂ€nda skjutÂvapen i nĂ„got fler situationer Ă€n vad som Ă€r fallet i dag. Reglerna förutses dĂ€remot inte leda till ökad anvĂ€ndÂning av skjutÂvapen efterÂsom det stĂ€lls höga krav pĂ„ nödÂvĂ€ndigÂhet och försvarlighet".
Samtidigt föreslÄs att befogenheten att skjuta för att tvÄngsomhÀnderta en person pÄ grund av exempelvis allvarlig psykisk störning tas bort, bland annat med hÀnvisning till att det saknas stöd för det i internationella konventioner.
Polisen skriver sjÀlv pÄ sin sajt att: "I mÄnga av hÀndelserna dÀr poliser avlossat varningsskott samt verkanseld uppgavs att personen de ingrep mot led av psykisk ohÀlsa."
Skjuta för rikets sÀkerhet
Dessutom bör polisen fÄ befogenhet att anvÀnda skjutvapen för att förhindra att vissa "mycket allvarliga konsekvenser intrÀffar".
Den regeln förvÀntas bli av sÀrskilt vÀrde för SÀkerhetspolisen eftersom den ger möjlighet att i speciella fall "anvÀnda skjutvapen för att förhindra mycket allvarliga brott mot till exempel rikets sÀkerhet".
I utredningen föreslÄs Àven generösare regler för polisen att rikta sina vapen mot personer "för att ha tillrÀcklig beredskap för ett eventuellt angrepp frÄn den person som skjutvapnet riktas mot".