Under det första kvartalet 2023 inkom 21 488 anmÀlningar om kortbedrÀgerier till polisen. Det Àr 87 procent fler Àn under samma period 2022, dÄ 11 518 anmÀlningar gjordes, visar statistik frÄn polisens nationella bedrÀgericenter, NBC.
KortbedrÀgerier, eller card-not-present-bedrÀgerier som de ocksÄ kallas, innebÀr att bedragaren lurar till sig kortuppgifter i syfte att ta ut pengar eller göra köp med det aktuella kortet.
SĂ€ljer vidare
TillvÀgagÄngssÀtten skiljer sig Ät. Men det vanligaste Àr att bedragaren skickar ett mejl eller sms dÀr den utger sig för att företrÀda en bank, en myndighet eller ett vÀlkÀnt företag och uppmanar mottagaren att lÀmna ifrÄn sig sina kortuppgifter.
ââEller sĂ„ gör man intrĂ„ng i en databas dĂ€r ett stort antal kortuppgifter finns registrerade, sĂ€ger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare pĂ„ NBC, till TT.
ââSedan sĂ€ljer man uppgifterna vidare via darknet dĂ€r andra bedragare kan gĂ„ in och köpa dem.
Rundar direktiv
Det ökande antalet anmÀlningar förklaras bland annat av att bedragarna har hittat sÀtt att runda EU:s betaltjÀnstdirektiv PSD2 som trÀdde i kraft 2019, enligt Mauritzson. Direktivet stÀller högre krav pÄ att köparen verifierar sig, till exempel med bank-id.
ââBedragarna anvĂ€nder tjĂ€nster i lĂ€nder utanför Europa dĂ€r direktivet inte gĂ€ller.
Lotta Mauritzson förklarar att det Àr svÄrt att veta vem som ligger bakom kortbedrÀgerierna, men sÀger att polisen stÀndigt dammsuger darknet pÄ jakt efter illegala marknadsplatser för stulna kortuppgifter att stÀnga ned.
ââMen nĂ€r vi stĂ€nger ned en dyker ofta en ny upp, sĂ€ger hon.
Sett till alla bedrÀgeribrott har antalet anmÀlningar ökat med 33 procent mellan perioderna, enligt statistiken.
Utöver kortbedrÀgerier sticker bedrÀgerier genom social manipulation ut. Till kategorin, dÀr antalet anmÀlningar har ökat med 51 procent, hör romansbedrÀgeri, investeringsbedrÀgeri och befogenhetsbedrÀgeri.