DÀrför Àr deltavarianten sÄ smittsam

Deltavarianten gÄr genom mÀnniskor och celler som en löpeld. Nu börjar forskarna förstÄ varför den Àr sÄ smittsam.

Foto: Johan HallnÀs/TT

Coronaviruset2021-08-25 05:30

PÄ kort tid har den sÄ kallade deltavarianten helt tagit över smittspridningen i Sverige. Alfavarianten, den virusvariant som dominerade smittspridningen i Sverige i vintras och i vÄras, tycks vara ett minne blott.

Exakt hur mycket mer smittsam denna variant Àr, Àr det ingen som vet. Forskarna tror dock att det handlar om en minst 40 procent högre smittsamhet, jÀmfört med alfavarianten, som i sin tur antogs vara mer smittsam Àn den ursprungsvariant som upptÀcktes i Wuhan i Kina i slutet av 2019.

I de scenarier som FolkhÀlsomyndigheten publicerade i maj rÀknade myndigheten med en 50 procent högre smittsamhet för delta- jÀmfört med alfavarianten, en uppskattning som skruvades upp till 60 respektive 70 procent i de olika scenarier som myndigheten offentliggjorde i mÄndags.

Men varför Àr deltavarianten sÄ mycket mer smittsam?

Det finns flera genetiska skillnader mellan deltavarianten och dess "föregÄngare". En Àr mutationen P681R. Den sitter i virusets spikprotein, som viruset anvÀnder sig av nÀr det ska fÀsta till kroppens celler. P681R innebÀr att pÄ position 681 i detta protein sÄ har aminosyran prolin (P) bytts ut mot aminosyran arginin (R).

Vad spelar det för roll?

Tre gÄnger snabbare

Coronaviruset fÀster till cellen med hjÀlp av spikproteinet. Men för att ta sig in i cellen mÄste viruspartiklarna smÀlta samman med cellmembranet, och om sÄ ska ske mÄste spikproteinet klyvas i tvÄ olika omgÄngar. Denna klyvning utförs av furin, som Àr ett sÄ kallat proteas, det vill sÀga ett enzym som "klipper upp" andra proteiner.

Att mutationen sitter pÄ position 681 innebÀr att den sitter precis dÀr furin klyver spikproteinet och nyligen kunde virologen Pei-Yong Shi och hans kollegor vid University of Texas i USA visa att P681R gör denna klyvning mycket mer effektiv. Att den gÄr snabbare, helt enkelt.

– Vi tyckte att alfa var illa, att den var bra pĂ„ att spridas, men den hĂ€r (deltavarianten) Ă€r Ă€nnu vĂ€rre, sĂ€ger han till tidskriften Nature.

Resultatet bekrÀftar forskning vid Imperial College London dÀr forskaren Wendy Barclay och hennes kollegor redan i somras kunde visa att P681R resulterar i en effektivare klyvning av spikproteinet.

Samtidigt visar forskning av Kei Sato vid Univerity of Tokyo att samma mutation dessutom resulterar i att viruspartiklarna fÀster till cellmembranet nÀstan tre gÄnger snabbare Àn virus som inte har denna mutation.

Inte hela sanningen

– Viruset lyckas med hjĂ€lp av volym och hastighet. Den (deltavarianten) blir betydligt mer effektiv, eftersom den gĂ„r genom mĂ€nniskor och genom celler mycket snabbare, sĂ€ger Gary Whittaker, virolog vid Cornell University i USA, till Nature.

Ingen tror dock att P681R Àr hela sanningen. Deltavarianten har ett flertal andra mutationer, som ocksÄ kan vara av betydelse. Den epidemiologiska kontexten Àr inte heller ovÀsentlig. Det vill sÀga förutsÀttningarna runtomkring (som Ärstid, befolkningens sammansÀttning, och sÄ vidare), nÀr en viss variant fÄr fÀste och börjar spridas. Exempelvis bÀr en nÀra slÀkting, kappavarianten, ett antal mutationer som Àr identiska med dem som deltavarianten har, inklusive P681R. Kappa upptÀcktes ocksÄ för första gÄngen i Indien, men varför just delta och inte kappa blev en "blockbuster" vet inte forskarna.

Forskare i Uganda har ocksÄ identifierat P681R hos en variant, som inte heller den fick sÀrskilt stor spridning, och nÀr Gary Whittaker introducerade P681R hos den ursprungsvariant som cirkulerade i Wuhan i Kina, hÀnde ingenting med dess smittsamhet. Det tycks alltsÄ vara summan av alla olikheter som har betydelse och som gör deltavarianten sÄ smittsam.

– Det krĂ€vs mer Ă€n en mutation för att göra skillnad, sĂ€ger Gary Whittaker.

Fakta: NÄgot sÀmre vaccineffekt

De vacciner som anvÀnds i Sverige Àr nÄgot mindre effektiva mot delta- jÀmfört med alfavarianten. Hur mycket mindre effektiva de Àr varierar dock mellan olika studier.

En stor brittisk studie visar att skyddseffekten av Pfizer-Biontechs vaccin mot symtomatisk sjukdom vid deltavarianten bara Àr 84 procent av den skyddseffekt som sÄgs mot alfavarianten. För Astra Zenecas vaccin var motsvarande andel 71 procent. Skyddet mot svÄr sjukdom, dÀremot, tycks vara mer stabilt dÀr skyddet mot de bÄda varianterna Àr jÀmförbara med varandra.

Bevisen för ett en tredje, sÄ kallad boosterdos har effekt Àr fortfarande svaga, Àven om det finns studier som antyder att en sÄdan dos kan ha effekt, framför allt för personer som av olika anledningar har nedsatt immunförsvar.

KĂ€lla: Science

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!