Fusionsreaktioner har hÄllit solen lysande i över fyra miljarder Är. Med hjÀlp av enbart vÀte som brÀnsle avger den mer energi pÄ en sekund Àn all energi vi mÀnniskor har förbrukat under vÄr tid pÄ jorden.
MĂ„let med fusionsforskningen Ă€r â enkelt uttryckt â att bygga konstgjorda solar pĂ„ jorden genom att Ă„terskapa en liknande kĂ€rnreaktion.
PÄ tisdagen togs ett litet, men betydande, steg pÄ vÀgen dit.
För första gĂ„ngen har forskare lyckats fĂ„ ut mer energi frĂ„n en fusionsreaktion Ă€n vad de tillfört â en sĂ„ kallad nettoenergivinst.
ââDet hĂ€r en en av de mest imponerande vetenskapliga bedrifterna under 2000-talet, sĂ€ger USA:s energiminister Jennifer Granholm pĂ„ en presskonferens.
Genombrottet gjordes vid Lawrence Livermore National Laboratory i Kalifornien, som drivs av USA:s energidepartement, dÀr forskarna lyckades producera 2,5 megajoules, samtidigt som man förbrukat 2,1 megajoules.
ââDen hĂ€r milstolpen för oss ett stort steg nĂ€rmre möjligheten till ett samhĂ€lle med en energiförbrukning, utan nĂ„got avtryck pĂ„ planeten. I framtiden skulle det kunna ge oss möjligheten att producera ren elektricitet, brĂ€nsle till transporter och industrier och mycket mer Ă€n sĂ„, sĂ€ger Jennifer Granholm.
En dröm sedan lÀnge
Att producera energi genom fusion har varit en dröm för fysikforskare sedan 1950-talet. En lockelse Àr att fusionskraften, till skillnad frÄn kÀrnkraftsenergi, inte lÀmnar nÄgot radioaktivt avfall efter sig som mÄste slutförvaras tusentals Är.
ââDet Ă€r en milstolpe och en stor framgĂ„ng att nĂ„ break-even, sĂ€ger Jan Scheffel, professor pĂ„ avdelningen för fusionsplasmafysik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Den amerikanska forskningsanlÀggningen anvÀnder sig av det som kallas tröghetsfusion, dÀr 192 lasrar avfyras mot vÀteisotoper i het plasma. Plasman mÄste nÄ minst 150 miljoner grader, 10 gÄnger varmare Àn solens kÀrna. Manövern krÀver enorm precision, men lyckas det fusioneras isotoperna till ett nytt grundÀmne, helium, och i processen bildas koldioxidfri energi.
Jan Scheffel pĂ„pekar att försöken i USA enbart rĂ€knar nettovinsten pĂ„ det som skickas in i plasmat och det som kommer ut â inte energin frĂ„n maskinen som skjuter vĂ€rldens största laser.
ââMan mĂ„ste betĂ€nka att det gĂ„r Ă„t 500 megajoule bara för att hĂ„lla i gĂ„ng lasrarna, sĂ€ger han.
FöresprÄkarna menar att fusionsenergin kan hjÀlpa oss ut ur klimatkrisen genom att det Àr ett utslÀppsfritt alternativ som skulle kunna ersÀtta fossila brÀnslen.
ââDen stora lockelsen Ă€r hĂ„llbar energi i miljontals Ă„r. Men vi i branschen Ă€r lite frustrerade över att det tar sĂ„ lĂ„ng tid, sĂ€ger Jan Scheffel.
Ăr svĂ„rkontrollerad
De senaste Ären har framsteg gjorts pÄ olika hÄll i vÀrden, men för den som hoppas pÄ att gÄtan om framtidens energi nu Àr löst fÄr vÀnta lite till.
Enligt Jan Scheffel krÀvs det att man fÄr ut mellan 10 till 50 gÄnger mer effekt Àn vad man matar in för att fusionsenergin ska bli kommersiellt gÄngbar.
ââSedan mĂ„ste man brĂ€nna av tio sĂ„dana hĂ€r kapslar i sekunden för att nĂ€rma sig ett kraftverk pĂ„ 1 000 Megawatt, sĂ€ger han.
ââI dag brĂ€nner man av nĂ„got enstaka skott per dag, sĂ„ det Ă€r en lĂ„ng vĂ€g att vandra. Och det Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt att bara öka takten till tio gĂ„nger i sekunden.
Forskningsförsök pÄ fusionsenergi pÄgÄr Àven för fullt pÄ flera hÄll i Europa. I stÀllet för laser anvÀnds i flera fall magnetfÀlt för att hÄlla den upphettade plasman pÄ plats i reaktorn, men principen Àr densamma. Jan Scheffel arbetar med det som kallas magnetisk inneslutning, och han tror att det tillvÀgagÄngssÀttet har störst potential att lyckas i slutÀndan.
ââJag Ă€r övertygad om att det kommer att lyckas, men det gĂ„r lĂ„ngsamt. Vi kommer ha en demonstrationsreaktor i gĂ„ng i mitten av Ă„rhundradet om vi följer den rutten som Ă€r utlagd nu, sĂ€ger han.