Kurdiska styret: IS-kvinnorna utgör säkerhetshot

Enligt Ekot är de på väg till Sverige med assistans av svenska utrikesdepartementet (UD). Det ska enligt uppgifter till SVT röra sig om tre kvinnor och sex barn som under det närmaste dygnet ska landa på Arlanda.

Det kurdiska självstyret aviserade i början av sommaren att det inte finns tillräckligt med bevis för att ställa de svenska kvinnorna inför rätta. Totalt har det sagts röra sig om 12 kvinnor och 22 barn med anknytning till Sverige, men siffrorna är osäkra.

Kvinnorna utvisas och enligt UD har Sverige då en skyldighet att ta emot dem som svenska medborgare.

Shiyar Ali, representant för det kurdiska självstyret, kan inte bekräfta att de svenska kvinnorna och barnen lämnat lägren under söndagen. Men han säger att alla som inte har kunnat åtalas utvisas i samråd med respektive land. Kvinnor från Finland och Belgien har redan flugits hem.

– De här kvinnorna har varit med i IS, och vi sade för några månader sedan att de som vi inte kan eller har resurser att ställa inför rätta kommer att utvisas på livstid, för de utgör en säkerhetsrisk.

– Bara att de har varit med i en terrororganisation är skrämmande med tanke på vad IS har begått.

Möts av polis

En svensk delegation med representanter från UD, Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och barnläkare besökte före sommaren lägren där kvinnorna och barnen hölls fångna.

Mammorna erbjöds bland annat dna-test för att fastställa identiteten på barnen. Flera av barnen är små och har fötts i Syrien eller i lägren.

CVE har tidigare sagt att alla kvinnor direkt vid ankomst till Sverige kommer att mötas av polis och förhöras. Mot en del av kvinnorna pågår det redan förundersökningar. På plats för att ta emot kvinnorna kommer även åklagare att vara liksom personal från Säkerhetspolisen, sjukvården och socialtjänsten.

– Vi kommer i varje enskilt fall utreda om man kan anta att något brott har begåtts, säger Robin Simonsson på Åklagarmyndigheten.

TT: Vilka misstankar kan det röra sig om?

– Jag kan inte lämna någon mer information.

Varken polisens nationella operativa avdelning eller Säkerhetspolisen vill kommentera händelsen.

Inte heller utrikesdepartementet vill svara på några ytterligare frågor utan skriver i en kommentar att alla svenska medborgare har rätt att återvända till Sverige.

"Svenska myndigheter har god beredskap att bemöta hemvändande kvinnor och barn vid ankomst till Sverige. Vi kan inte kommentera när och hur eventuella utvisningar kommer att ske".

Orosanmälningar

Samtliga svenska barn i lägren har orosanmälts. Av de mammor som återvänt de senaste åren har samtliga fått beslut om LVU för sina barn, vilket kan innebära att barnen tvångsomhändertas.

– Det här är kvinnor som är farliga, det är inga kvinnor som har varit där på semester eller gått vilse. De har varit med i många år och planerat, det är farliga misstänkta terrorister, säger Shiyar Ali.

Han är positiv till att Sverige nu uppges bistå i utvisningsprocessen.

– Man kan inte bara vända dem ryggen och strunta i dem, de här personerna är medborgare i de här länderna och man måste ta hand om sina medborgare, även om de är kriminella.

Frågan om de kvinnliga IS-anhängarnas återkomst är kontroversiell. Kritik har funnits mot att kvinnorna, trots att de anslutit sig till en av världens mest brutala terrorrörelser, ändå kan komma att få leva ett liv i frihet i Sverige.

Så sent som under lördagen rapporterades att fem förundersökningar om krigsbrott mot kvinnliga IS-anhängare som återvänt de senaste två åren lagts ned i brist på bevis.

Inte retroaktivt

Terrorresor blev förbjudet först 2016, då de allra flesta redan hade åkt, och samröre med terrororganisation kriminaliserades först förra året – tre år efter det att IS kalifat föll. Eftersom lagar inte gäller retroaktivt kan de inte användas mot de svenska IS-resenärerna.

Till skillnad från exempelvis Norge har Sverige inte heller möjlighet att ställa IS-anhängare till svars för att ha deltagit i en terrororganisation.

Sverige har kritiserats för sin bristande beredskap för att ta emot IS-återvändare, trots att vi ligger trea i Europa när det gäller antal per capita som anslutit sig till terrorgruppen.

TT: Program för avradikalisering – har vi den typen av verktyg?

– Det är en fråga som många pratar om, att avradikalisera eller avprogrammera. Men det är ingenting som låter sig göras snabbt och det beror också på hur pass radikaliserade människor är. Det finns ingen quick-fix – "det är det här programmet vi använder" – för så ser det inte ut, sade CVE-chefen Jonas Trolle till TT i somras.