SÄ lite behöver du trÀna pÄ semestern

Att hÄlla fast vid sunda vanor pÄ semestern kan vara en utmaning. Men ofta behöver man inte göra sÄ mycket som man tror.
–TvĂ„ minuter rĂ€cker lĂ„ngt, sĂ€ger livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius.

Det behövs inte sÄ mycket trÀning för att bibehÄlla hÀlsan under semestern. Arkivbild.

Det behövs inte sÄ mycket trÀning för att bibehÄlla hÀlsan under semestern. Arkivbild.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

HĂ€lsa2022-07-23 11:59

De flesta av oss vet att det inte Ă€r sĂ€rskilt hĂ€lsosamt att parkera i solstolen och leva pĂ„ grillat och rosĂ© hela semestern. ÄndĂ„ slĂ€pper mĂ„nga allt vad trĂ€ning och sunda rutiner heter. Och det behöver inte vara nĂ„gon katastrof: Ă„terhĂ€mtning och tid för reflektion Ă€r minst lika viktiga hĂ€lsofaktorer som trĂ€ning, menar de experter TT talat med. Forskning visar ocksĂ„ att det inte krĂ€vs sĂ„ mycket som mĂ„nga tror för att hĂ„lla sig frisk. Med smĂ„ förĂ€ndringar och korta insatser kommer man lĂ„ngt.

– Semestern Ă€r en bra tid för att smyga in nya vanor och smĂ„, hĂ€lsosamma förĂ€ndringar i livet, sĂ€ger Mai-Lis Hellenius, professor i kardiovaskulĂ€r prevention och forskare pĂ„ Karolinska institutet.

Gör en "Kiruna"

Ny forskning visar att det varken krÀvs blod, svett och tÄrar för att fÄ en hÀlsoeffekt av sin trÀning: TvÄ minuters rörelsepaus rÀcker för att vi ska mÄ bÀttre sÄvÀl fysiskt som psykiskt. SÄ fort vi rör pÄ oss ökar blodcirkulationen, blodsockret sjunker och musklerna börjar tillverka proteiner som bland annat Àr ÄngestdÀmpande.

– Att ta en promenad runt huset Ă€r bĂ€ttre Ă€n ingenting. Varje steg och varje minut rĂ€knas, sĂ€ger hon.

Ett sÀtt att bryta stillasittandet pÄ semestern Àr att göra en "Kiruna" lite dÄ och dÄ. Namnet kommer frÄn en gammal dam i nÀmnda ort som varje gÄng hon satte sig ner gjorde det tio gÄnger för att fÄ upp pulsen. Att göra en "Kiruna" Àr med andra ord att stÀlla sig upp och sÀtta sig ner tio gÄnger à la knÀböj (squats).

– Det rĂ€cker för att fĂ„ fart pĂ„ kroppens största muskler lĂ„r och rumpa. Annars Ă€r promenader underskattade och svĂ„rslagna som medicin. Alla kan promenera i sitt eget tempo, sĂ€ger Mai-Lis Hellenius.

Bearnaise Àr okej

Lika enkelt kan det vara att Ă€ndra sin kost till det bĂ€ttre, menar Mai-Lis Hellenius. Även hĂ€r gör smĂ„ förĂ€ndringar en stor skillnad:

– Sommaren Ă€r en bra tid att upptĂ€cka annan mat Ă€n kött att grilla. Testa att grilla grönsaker som paprika och majskolvar, det Ă€r superenkelt. Eller byt ut köttet mot fisk.

Och man kan faktiskt unna sig den klassiska bearnaisesÄsen till det grillade ibland.

– Den Ă€r faktiskt inte sĂ„ tokig ur hĂ€lsosynpunkt om den Ă€r gjord pĂ„ rapsolja i stĂ€llet för pĂ„ smör.

Visserligen Àr den kaloririk men den rapsoljebaserade bearnaisen innehÄller bra vegetabiliskt fett, till skillnad mot smör som innehÄller mÀttat fett. Det mÀttade fettet i smöret lagras lÀttare i lever och buk, ger höga kolesterolnivÄer och driver pÄ inflammatoriska processer i kroppen.

SĂ€nk kraven

Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hÀlsopsykologi vid Göteborgs universitet, Àr ocksÄ inne pÄ att vi kan sÀnka kraven pÄ semestern. Han har studerat vad som motiverar oss till fysisk aktivitet och hÀlsobeteenden.

– Det Ă€r inte hela vĂ€rlden om man missar ett trĂ€ningspass, det förkortar inte livet. Men man ska inte heller slĂ€ppa allt och bara sĂ€tta sig ner och dricka lĂ„dvin och titta pĂ„ tv, sĂ€ger han.

Det kan göra det Ànnu svÄrare att Äteruppta en trÀningsrutin nÀr man vÀl Àr tillbaka i vardagen. Risken Àr att man helt enkelt lÀgger av för att man ÀndÄ "förstört" allt pÄ semestern.

"MystrÀna"

I stÀllet kan det vara en bra idé att Àgna sig Ät "mystrÀning" pÄ semestern, alltsÄ en trÀning som förvisso höjer pulsen lite men som inte kÀnns sÄ kravfylld och dÀr man kan sÀnka tempot eller trÀna i kortare pass Àn vanligt.

– SĂ€nk trösklarna och vĂ€lj nĂ„got som inte kĂ€nns för jobbigt, nĂ„got du kĂ€nner att du klarar av och som du kan göra pĂ„ ditt sĂ€tt, sĂ€ger Magnus Lindwall.

Just "klara av" och "pÄ ditt sÀtt" Àr tvÄ viktiga pusselbitar för att hÄlla motivationen uppe, visar forskning.

– Sedan underlĂ€ttar det om man har en plan för sin trĂ€ning pĂ„ semester. Det kan till exempel vara att man har minst ett lĂ€ttare trĂ€ningpass per vecka som mĂ„l. SmĂ„ doser regelbundet rĂ€cker.

Skulle man trots allt inte nÄ mÄlet rekommenderar Magnus Lindwall lite "self compassion", sjÀlvmedkÀnsla.

Utöva mikrovanor

– Var inte sĂ„ hĂ„rd mot dig sjĂ€lv. Du kan ta igen det du missat nĂ„gon annan gĂ„ng, sĂ€ger han.

Man kan ocksÄ vÀlja att fokusera pÄ sin hÀlsa ur helt andra aspekter pÄ semestern.

– TĂ€nk sĂ„ hĂ€r: Du kanske inte trĂ€nar och Ă€ter sĂ„ bra, men du stressar mindre och sover mer. Du hinner med din relation och har tid att reflektera över ditt liv. Det Ă€r ocksĂ„ hĂ€lsa, sĂ€ger Anders Rosengren, professor i molekylĂ€r medicin vid Göteborgs universitet och initiativtagare till livsstilsverktyget.se, ett digitalt hĂ€lsoverktyg dĂ€r man ger rĂ„d om evidensbaserade levnadsvanor.

​- Man behöver till exempel inte frossa i ett trendigt superbĂ€r för att hĂ„lla sig frisk. Enligt forskning rĂ€cker det att Ă€ta mer frukt, grönt och fibrer​, sĂ€ger Anders Rosengren.

SÄdana mikrovanor, alltsÄ enkla, sunda vanor, Àr en viktig del av livsstilsverktyget.

Stora livsfrÄgor

– En mikrovana kan vara nĂ„got som fĂ„r dig att mĂ„ bra hĂ€r och nu, som att vara ute i naturen, att Ă€ta en mĂ„ltid med fĂ€rggranna, nĂ€ringsrika grönsaker eller att inte kolla jobbmejlen pĂ„ semestern, sĂ€ger Anders Rosengren.

Det kan ocksÄ vara att reflektera över större livsfrÄgor, till exempel om man lever det liv man vill eller om man behöver Àndra pÄ nÄgonting till hösten. Anders Rosengrens favorit-mikrovana i sommar Àr att promenera pÄ skogsstigar och lÀsa en bok.

– Jag tycker att jag tar in texten bĂ€ttre nĂ€r jag gör sĂ„, sĂ€ger han.

Men gör sÄ smÄ förÀndringar, som man kanske inte ens förknippar med hÀlsa, nÄgon skillnad? Ja, menar Anders Rosengren:

– De gör verkligen skillnad. Det har vi bland annat sett i en studie dĂ€r personer med typ 2 diabetes anvĂ€nde livsstilsverktyget regelbundet.

Studien, som fortfarande pÄgÄr och Àr öppen för alla, har hittills visat att de som anvÀnder verktyget fÄr bÀttre blodtryck, vikt och blodsocker, högre muskelmassa och ett ökat vÀlmÄende.

Fakta: KostrÄd

Livsmedelsverket har sammanstÀllt ett antal rÄd om hÀlsosamma matvanor eller hÀlsosam konsumtion för friska vuxna:

Ät mer frukt och grönsaker, gĂ€rna minst 500 gram om dagen.

Ät fisk och skaldjur, gĂ€rna 2–3 gĂ„nger per vecka.

Byt till fullkorn nÀr du Àter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.

Byt till nyttiga matfetter. VĂ€lj exempelvis rapsolja eller flytande matfetter.

Byt till magra mejeriprodukter, gÀrna osötade och berikade med D-vitamin.

Ät mindre rött kött och chark, gĂ€rna mindre Ă€n 500 gram per vecka.

Ät mindre salt men anvĂ€nd salt med jod.

Ät mindre socker och minska sĂ€rskilt pĂ„ söta drycker.

KĂ€lla: Livsmedelsverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!