Arbetet med att Äterkalla uppehÄllstillstÄnd har stora brister, konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning.
NÀr en person lÀmnar Sverige under en lÀngre tid ska Migrationsverket Äterkalla tillstÄndet.
Men 2020 hade 9 000 personer ÀndÄ kvar sitt permanenta uppehÄllstillstÄnd, trots att de flyttat ut frÄn landet.
I nÀstan hÀlften av fallen hade utflyttningen registrerats för mer Àn tio Är sedan.
Pekar ut regeringen
Dessutom saknade nÀstan var fjÀrde person som var hÀr för att studera helt registeruppgifter för studier i Sverige, och var tionde person med arbetstillstÄnd hade inga registrerade arbetsinkomster.
Men Migrationsverket hade inte startat nÄgra Äterkallelser i dessa fall heller.
BÄde regeringen och Migrationsverket pekas ut som ansvariga för bristerna.
"Bristerna beror bland annat pÄ att regeringen och Migrationsverket inte har prioriterat detta tillrÀckligt. Det rimmar dÄligt med myndighetens lagreglerade uppdrag", sÀger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Mellan 2013-2022 har regeringen inte gett Migrationsverket nÄgra mÄl, uppdrag eller rapporteringskrav om Äterkallelse. Migrationsverket har inte heller tagit fram nÄgon samlad process för Àrendena, enligt Riksrevisionen.
Bidrag försvinner utomlands
Som en följd har stora summor försvunnit utomlands nÀr bidrag fortsatt att betalas ut till personer som lÀmnat Sverige. Det handlar om upp till 430 miljoner kronor mellan 2013-2020, framför allt ekonomiskt bistÄnd (socialbidrag), barnbidrag och förÀldrapenning.
Sekretessen mellan myndigheter bidrar till problemen. Exempelvis kan FörsÀkringskassan och Pensionsmyndigheten registrera en person som utflyttad, men fÄr inte meddela Migrationsverket.
Migrationsverket har Àven svÄrt att delge beslut om Äterkallelse. MÄnga beslut vinner dÀrför inte laga kraft och personer kan fortsatt resa in i Sverige och ta emot förmÄner som de egentligen inte har rÀtt till.