Den slutsatsen drar svenska forskare efter att ha genomfört experiment med viltkameror i olika djurparker i Sverige, Finland och Tyskland.
ââVi sĂ€ger inte att metoden i sig, att anvĂ€nda viltkameror, inte Ă€r bra. Men det finns ingen som har testat det grundlĂ€ggande antagandet tidigare, att det gĂ„r att identifiera antalet djur med dem, sĂ€ger Ărjan Johansson, forskare vid Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
I de aktuella experimenten lÀt forskarna personer identifiera snöleoparder som hade fÄngats pÄ bild av viltkameror som hade satts upp i sju olika djurparker. Personerna fick sedan försöka identifiera hur mÄnga separata individer som hade fÄngats pÄ bild.
Ăverskattning
Totalt fick Ätta personer identifiera 16 olika snöleoparder. I snitt felidentifierades 12,5 procent av bilderna. Att man slog ihop fotografier av olika snöleoparder till en och samma hÀnde sÀllan. I stÀllet var det mycket vanligare att fotografier av en och samma leopard delades upp i tvÄ eller flera individer, vilket gjorde att populationsstorleken överskattades med hela 35 procent.
ââVi anvĂ€nde bara bildserier av bra kvalitet, dĂ€r djuren syns tydligt. ĂndĂ„ resulterade det i en sĂ„ pass stor överskattning, sĂ€ger Ărjan Johansson.
Detta innebÀr att det med stor sannolikhet finns mycket fÀrre snöleoparder och antagligen andra stora kattdjur, som tigrar, Àn vad undersökningar hittills har visat.
ââDet man har gjort Ă€r att man pĂ„ sin höjd har undersökt tvĂ„ procent av snöleopardernas naturliga utbredningsomrĂ„de och utifrĂ„n det antal som fĂ„ngats pĂ„ bild har man sedan extrapolerat för att fĂ„ en uppfattning om hur mĂ„nga djur det finns totalt. I dag gissar man att det finns mellan 4 000 och 7 000 snöleoparder, men det Ă€r bara en gissning. Om vĂ„r undersökning stĂ€mmer skulle det innebĂ€ra att det Ă€r betydligt fĂ€rre, sĂ€ger Johansson.
Psykologisk aspekt
Anledningen till att djuren överskattas i antal tror han bland annat Àr att en och samma individ kan se mycket olika ut frÄn olika vinklar.
ââEn snöleopards flĂ€ckmönster kan se vĂ€ldigt olika ut beroende pĂ„ om frambenet Ă€r framĂ„t, eller bakĂ„t. Tigrar har lite tydligare flĂ€ckmönster, Ă€ven om det ocksĂ„ kan variera. Dessutom Ă€r mĂ„nga av de bilder som forskarna utgĂ„r ifrĂ„n vĂ€ldigt suddiga och inte alls lika bra som vi hade i vĂ„r undersökning.
Utöver detta finns ocksÄ en psykologisk aspekt.
ââOm man Ă€r osĂ€ker tror jag att det Ă€r lĂ€ttare att sĂ€ga att det Ă€r en helt ny katt, Ă€n samma, nĂ€r man ser tvĂ„ olika bildserier, vilket ökar antalet individer. Att det Ă€r mer naturligt, men det Ă€r bara vad jag tror, sĂ€ger Ărjan Johansson.
Den internationella organisationen IUCN som listar hotade arter Àndrade 2017 listningen för snöleoparden frÄn utrotningshotad till sÄrbar.