ââVi hoppas kunna ta prover pĂ„ 40 olika platser och fĂ„ en bild av hur metangasen har spridit sig, sĂ€ger Katarina Abrahamsson professor, i analytisk och marin kemi vid Göteborgs universitet och koordinator för expeditionen.
TT nĂ„r henne en halvtimme efter att fartyget Skagerak lĂ€mnat Göteborg. Ombord finns Ă„tta forskare, en tekniker och en besĂ€ttning pĂ„ sju personer. Under en vecka ska de ta vattenprover i Ăstersjön för att kunna analysera bĂ„de gasens utbredning och om utslĂ€ppet pĂ„verkat djur - och vattenlivet.
Tidigare har halterna av metan varit 1 000 gÄnger högre Àn normalt i anslutning till lÀckorna i Nord Stream-ledningarna.
Kan samla fritt
Katarina Abrahamsson var en av forskarna pÄ en liknande expedition bara en vecka efter explosionerna som orsakade lÀckan. DÄ kunde de inte ta prover som de ville eftersom de bland annat inte hade hunnit söka tillstÄnd att provta pÄ danskt vatten.
ââNu har vi i princip inga begrĂ€nsningar vilket gör att vi kommer att fĂ„ en bĂ€ttre bild, sĂ€ger Katarina Abrahamsson.
Forskarna anvÀnder ett provtagningssystem som enkelt beskrivet bestÄr av ett stort antal flaskor som kan stÀngas vid olika djup. Vid varje stopp hÀmtas vatten pÄ upp till fem olika djup, frÄn ytan till ungefÀr 70 meter ner.
Uppe pÄ fartyget kan forskarna snabbt fÄ svar pÄ halten metan och till exempel surhetsgrad. De kan ocksÄ fÄ reda pÄ kÀllan till metanet.
ââMetan finns naturligt i hela Ăstersjön men med hjĂ€lp av en sĂ€rskild utrustning som vĂ„ra tyska forskarkollegor har med sig kan vi fĂ„ en indikation pĂ„ om det kommer frĂ„n lĂ€ckan eller frĂ„n nĂ„gonting annat. Det Ă€r vĂ€ldigt viktigt för att kunna dra slutsatser om utslĂ€ppets pĂ„verkan.
Kan ha fyllt pÄ med gas
Vissa prover tas med hem för att undersökas pÄ labb av marinbiologer. Genom dem kan forskarna ta reda pÄ hur sammansÀttningen av plankton och bakterier har pÄverkats. Men de svaren tar upp till ett par mÄnader att analysera.
Vilken effekt de höga halterna av metan kan fÄ pÄ det marina livet Àr oklart. Det finns bakterier i vattnet som kan oxidera metangas för att vÀxa och bli fler. Om de metangasÀtande bakterierna vÀxer till pÄ bekostnad av andra planktonarter sÄ skulle det kunna pÄverka livet under ytan lokalt.
Enligt Katarina Abrahamsson kommer de ocksÄ kunna se om det fortsÀtter lÀcka metan frÄn ledningen.
ââDet finns en teori om att man kan ha fyllt pĂ„ med naturgas för att inte fĂ„ in för mycket saltvatten i ledningarna. Vi vet inte om det stĂ€mmer men det kommer vi mĂ€rka i sĂ„ fall.
Lördag den 14 januari Àr planen att fartyget ska vara tillbaka i Göteborg igen.