Analytiker: "Kan kosta upp till någon miljard"

– Min bedömning är att återuppbyggnadsarbetet och konsekvenserna av skredet i Stenungsund kan kosta mellan ett antal 100 miljoner upp till någon miljard, med alla eventuella följdeffekter i åtanke, säger Johan Nimmermark, specialist inom riskhantering och kostnads-nyttoanalyser på konsultbolaget Sweco.

"Mindre uppenbara kostnader"

Det finns flera kostnadsområden att ha i åtanke när det gäller ett omfattande återuppbyggnadsarbete, betonar han.

– Uppenbara kostnader berör byggnader, hus och vägar som har skadats. Andra mindre uppenbara kostnader, men som likväl kan bli stora i det här fallet, är omledningskostnaderna av trafiken och följdeffekter för industrin.

Förutom att det kostar att återställa vägar framhåller Nimmermark att man även behöver beakta hur de övriga vägnäten påverkas av den extra belastning som följer av omledning av trafiken.

– Det finns extrakostnader som kan uppstå i efterhand, men hur omfattande de är kan vi omöjligen veta nu. Bland annat kan kraftledningar skadas, vilket får stora konsekvenser för industrier i närheten. Vi kan dessutom se avbrutna leveranser och försenade transporter som leder till höga kostnader, säger han.

– Därtill kan också vatten- och elförsörjningen i kommuner påverkas, tillägger han.

"Hitta kritiska punkter"

Förebyggande arbete är av central betydelse i sådana här sammanhang. Det slår flera aktörer fast – däribland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens geotekniska institut (SGI).

– Vi behöver hitta de kritiska punkterna i Sverige, som har kritisk infrastruktur och känslig bebyggelse, och som är extra utsatta för den här sortens händelser. Det är stora områden som kan drabbas av det här i framtiden, säger Johan Nimmermark.

Klimatförändringarna kan innebära sex gånger fler ras och skred i Sverige, och skadekostnaderna kan bli upp till 500 miljoner kronor per år fram till 2100, enligt en rapport från teknikkonsultbolaget Sweco och SGI.

Samtidigt anser Nimmermark att det förebyggande arbetet har förbättrats på senare år och att medvetenhet har stärkts.

– Det finns ett långsiktigt tänk hos ansvariga myndigheter, men kommunerna har olika förutsättningar att jobba med riskinventering och dessa frågor.