Linde: "Inte upp till Ryssland"

Säkerhetspolitik och säkerhetsläget i Europa får stort utrymme i årets utrikespolitiska deklaration.

– Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, säger Linde när hon läser upp den i riksdagen.

Utrikesministern kallar Rysslands ökande konfrontativa retorik och militära aktiviteter för oacceptabla. Hon varnar för att den upptrappade ryska militära närvaron vid Ukrainas gräns och de ryska kraven på säkerhetsgarantier hotar kärnan i den europeiska säkerhetsordningen.

– Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar, säger Linde.

Den innebär bland annat att stater ska avstå från våld eller hot om våld, att nationella gränser ska respekteras och bara ändras genom frivilliga överenskommelser och att varje land har rätt att göra sina egna säkerhetspolitiska val.

"Vi bestämmer"

Linde understryker att det är nödvändigt för hela Europas säkerhet att stå upp för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

– Ukraina, precis som Sverige, har rätt att göra sina egna säkerhetspolitiska val. Det är inte upp till Ryssland att diktera dessa genom hot och våld, säger Linde.

– Det är vi som bestämmer med vilka vi samarbetar och hur detta samarbete ser ut – i fredstid, i kris och i krig.

Utrikesministern uppger att vägen framåt för att minska spänningarna är fortsatt dialog och diplomati.

– Men vi måste samtidigt förbereda oss på att Ryssland kan välja en annan väg, säger Linde.

Inget Natomedlemskap

Regeringens årliga utrikespolitiska deklaration är en viktig signal till omvärlden om vilken säkerhets- och utrikespolitik Sverige tänker föra. Varje ord är därför noga genomtänkt. Många formuleringar är exakt de samma som i tidigare deklarationer för att signalera stabilitet.

– Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa, säger Linde.

Men i årets deklaration lägger hon också till:

– Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap.

Högeroppositionen har krävt en så kallade Natooption, det vill säga att Sverige tydligt uttalar att Natomedlemskap är ett alternativ om säkerhetsläget försämras.

Utesluts inte

Nytt jämfört med förra årets deklaration är att den säkerhetspolitiska bedömningen och formuleringen "ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas" finns med.

Regeringen gjorde dock den bedömningen redan i sin totalförsvarspropositionen 2020, vilken byggde på försvarsberedningens säkerhetspolitiska analys.

Kina nämns kort på fem rader i deklarationen och någon uttrycklig kritik mot brist på demokrati och mänskliga rättigheter finns inte med.

– Vi för en rak dialog med Kina där mänskliga rättigheter och yttrandefrihet är centralt, säger Linde.

– Sverige och EU ser globala utmaningar som vi bara kan hantera tillsammans med Kina – som klimat, hälsa och en rättvis frihandelsordning.

Ambassadörer tillsätts

Deklarationen tar även upp andra säkerhetshot än militära och innehåller några mindre nyheter.

Regeringen ska tillsätta en ambassadör för klimat och säkerhet.

– Klimatet har en avgörande betydelse för vår säkerhet. Vi måste ta de klimatrelaterade säkerhetshoten på största allvar, säger Linde.

Regeringen ska också rusta fler ambassader för att de ska kunna bidra till det brottsförebyggande arbetet. Satsningen inleddes redan för ett och ett halvt år sedan då ett sändebud mot organiserad brottslighet utsågs för att se till att utrikesförvaltningen bättre kan stödja polisen.

Regeringen vill dessutom stärka arbetet bland annat mot antibiotikaresistens och tillsätter därför en ambassadör på socialdepartementet som ska arbeta med den globala hälsosäkerheten.