Det har sagts ofta den senaste tiden â och kanske allra oftast frĂ„n Helsingfors â att det vore bra om Sverige och Finland fattar samma beslut i NatofrĂ„gan och att det sker vid ungefĂ€r samma tidpunkt.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) tycker att det vore den optimala lösningen.
ââNu nĂ€r Sverige tidigarelagt sin egen parlamentariska process Ă€r det möjligt att besluten om en anslutning, om en sĂ„dan görs, infaller pĂ„ ungefĂ€r samma dag eller Ă„tminstone under samma vecka, sade Haavisto till finlĂ€ndska journalister i förra veckan.
Synkad process
Den parlamentariska process som han pratar om Àr den sÀkerhetspolitiska analys som alla riksdagspartier nu tar fram under ledning av utrikesminister Ann Linde (S). Den skulle först vara klar i slutet av maj, men nu Àr deadline tidigarelagd till den 13 maj.
Den 14 maj ska det socialdemokratiska partiet i Finland ge sitt besked om Natomedlemskap. Ett beslut som tidigare vĂ€ntades redan den 7â8 maj. Men enligt uppgifter till tidningen Iltalehti Ă€r det redan klart att Finlands president Sauli Niinistö kommer att förkunna sitt stöd för ett medlemskap den 12 maj, varpĂ„ partiledarna och ordförandena för riksdagsgrupperna kommer anta samma stĂ„ndpunkt samma dag. Enligt Iltalehti innebĂ€r det alltsĂ„ att Finlands beslut kommer vara fattat den 12 maj.
ââDet Ă€r uppenbart att man nu i Finland hĂ„ller pĂ„ att vĂ€nta pĂ„ ett svenskt beslut innan man kommer ut med sitt eget, sĂ€ger Charly Salonius-Pasternak om de alltmer synkade tidsplanerna.
I utrikesministrarnas kalendrar finns ocksĂ„ en gemensam resa till ett Natomöte i Berlin den 14 maj. Nu i veckan deltar statsministrarna Magdalena Andersson (S) och Sanna Marin (S) tillsammans pĂ„ ett möte med den tyska regeringen. Och den 17â18 maj kommer Finlands president Sauli Niinistö pĂ„ statsbesök till Sverige.
Politikerna ses alltsÄ titt som tÀtt och det Àr i stort sett dagliga kontakter mellan regeringskanslierna. Men varför ses det som sÄ viktigt att ansöka och gÄ med samtidigt i Nato?
Starkare tillsammans
Ett svar finns i den finlÀndska regeringens sÀkerhetspolitiska rapport, som kom den 13 april. Ett tÀtt samarbete mellan lÀnderna under eventuella anslutningsprocesser skulle "underlÀtta beredskapen och besvarandet av Rysslands eventuella reaktion", stÄr det.
Det handlar om den kÀnsliga period som uppstÄr mellan det att en ansökan lÀmnas in och att ett land kan gÄ med i Nato. Det bedöms ta nÄgonstans mellan nÄgra mÄnader och ett Är innan alla 30 NatolÀnderna har ratificerat en ansökan.
TvÄ lÀnder skulle alltsÄ stÄ emot bÀttre Àn ett ensamt.
Om ett land skulle hamna pÄ efterkÀlken kan rysk skrÀmseldiplomati, olika former av hot och försök att pÄverka opinionen ocksÄ öka mot det landet, pÄpekar Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
ââI ett lĂ€ge dĂ€r Finland stĂ„r som moget ansökarland, med mer eller mindre uttalat stöd frĂ„n stormakter under ansökningsperioden, blir Sverige politiskt mer utsatt, sĂ€ger Westberg.
ââDĂ„ blir det Ă€nnu viktigare för Ryssland att inte ocksĂ„ Sverige ansöker om medlemskap.
Snabbare ansökningsprocess
BĂ„de Salonius-Pasternak och Westberg tror att processen inom Nato skulle kunna snabbas pĂ„ om Sverige och Finland lĂ€mnar in sina ansökningar ungefĂ€r samtidigt. Ăven om det Ă€r tvĂ„ lĂ€nder med separata ansökningar, sĂ„ kan den praktiska hanteringen underlĂ€ttas.
Om man bortser frÄn symboliken, sÄ spelar det dock inte sÄ stor roll om beskedet om en Natoansökan kommer pÄ exakt samma dag, eller ens samma vecka, anser Salonius-Pasternak. Men skulle det dra ut pÄ tiden, kanske ett halvÄr eller Ànnu mer i det ena landet, dÄ kommer det att fÄ stora konsekvenser.
ââDet skulle bli genuint problematiskt och börja pĂ„verka vilka samarbeten man kan ha. Det Ă€r ett faktum att om bara ett land, det vill sĂ€ga Finland, skulle vara med, sĂ„ skulle man börja skala tillbaka pĂ„ det samarbete man har i dag, sĂ€ger han.
För Natos del blir det en stor skillnad om bÄde Sverige och Finland gÄr med. Det Àr bÄda forskarna överens om.
ââDet vore oerhört mycket enklare för Nato att bedriva en gemensam försvarsplanering om man fullt ut kunde rĂ€kna med att disponera Ă€ven svenskt och finskt territorium, sĂ€ger Jacob Westberg.