De senaste fem åren har antalet personer som är sjukfrånvarande på grund av en stressrelaterad diagnos ökat med 25 procent, från 34 700 personer 2019 till 43 500 personer 2024. Av dem är 79 procent kvinnor.
Allra störst risk att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa har kvinnor i åldrarna mellan 30 och 39 år, då många väljer att bilda familj.
Ett stort ansvar ligger hos arbetsgivarna och arbetsmiljön, enligt Anna Tenje.
– Så att man inte hamnar i en situation som är ohållbar. Där man inte kan påverka sin egen arbetssituation så att stressen får överhand, säger hon.
– Men sedan är det också det oavlönade hemarbetet och ojämställdheten som sätter en ökad stress, både i uttaget av föräldraförsäkring och i sammanhanget i stort.
Politiker kan påverka
Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till lägesbilden, håller med Tenje om att arbetsgivarna har ett stort ansvar.
– Det är tydligt uttryckt i arbetsmiljölagstiftningen att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret. Det kan vi vara överens om, säger han.
Lidwall framhåller att Arbetsmiljöverket i sina föreskrifter lyfter fram att frågan inte kan "skjutas ner till de operativa cheferna som jobbar inom kärnverksamheten, utan måste lyftas på strategisk ledningsnivå".
– Men många av de här verksamheterna där vi ser stora problem är ju skattefinansierade, och politiker har ofta en möjlighet att påverka här, säger han och tillägger att det inte finns någon "quick fix" utan arbetet måste ske systematiskt.
Dubbelt arbete
Kombinationen av jobb och familjebildning ökar ofta belastningen och får betydelse för sjukfrånvaron för båda könen, enligt rapporten. Framför allt drabbas dock kvinnor av det dubbla arbetet.
För att vända utvecklingen har regeringen vidtagit åtgärder för mer flexibilitet i föräldraförsäkringen, enligt Anna Tenje. Det handlar dels om fler så kallade dubbeldagar, när två som är föräldralediga tillsammans båda får föräldrapenning, dels om utökad möjlighet att överlåta dagar i föräldraförsäkringen.
Tenje lyfter även vikten av att få tillbaka människor till arbetet så fort som möjligt.
– Det gör vi genom att stärka återgång till arbetet genom ökad samordning av rehabiliteringsinsatser, arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd och översyn av ökade möjligheter för bland annat arbetsprövning.