Nu granskas domstolarnas effektivitet

Migrationsdomstolarna inrättades 2006 som en ny instans för att hantera migrationsärenden. De är förlagda under förvaltningsrätterna.

Enligt regleringsbrevet ska 90 procent av asylmålen vara avgjorda inom fyra månader och 90 procent av övriga migrationsmål inom fem månader. Men på senare år har detta inte följts.

Ökningen av den genomsnittliga handläggningstiden har ökat sedan 2016 och uppgick 2019 till 21 månader för asylmål.

De regionala skillnaderna hos Sveriges fyra migrationsdomstolar är stora. I Stockholm är genomsnittstiden 3 månader, i Malmö och Luleå 12 månader och i Göteborg två år.

"De kraftiga variationerna av handläggningstider är ett tecken på bristande effektivitet", skriver Riksrevisionen, som nu inleder en granskning av migrationsdomstolarna, i ett pressmeddelande.

Samtidigt har kostnaderna för migrationsdomstolarna fördubblats över en femårsperiod.

Långa handläggningstider kan också innebära att berörda personer far illa. Riksrevisor Helena Lindberg är oroad över situationen som uppstått.

"Långa handläggningstider är problematiskt för samhället i stort, men framför allt för berörda personer. Det är oroväckande att den som får sitt ärende prövat i migrationsdomstolen i Göteborg får vänta två år längre på beslut jämfört med om processen hade skett i Stockholm."

I granskningen ingår förutom att se över domstolarnas effektivitet att se vilka förutsättningar regeringen ger domstolarna.