PÄ Söderkullaskolan i Malmö stÄr medier och kÀllkritik pÄ schemat, men oavsett Àmne drar eleverna paralleller till det pÄgÄende kriget mellan Israel och Hamas.
ââNu nĂ€r vi pratar om kĂ€llkritik frĂ„gar de hur mĂ„nga barn det var som dog i Israel och vem det var som lĂ„g bakom explosionen pĂ„ sjukhuset i Gaza. Det kan ha sett nĂ„got pĂ„ Tiktok och vill veta om det Ă€r sant, sĂ€ger lĂ€raren Tilda Malmros.
I Malmö Àr det inte ovanligt att elever har starka band till Mellanöstern. DÀrför finns det en oro för att konflikten ska skapa svallvÄgor, och orsaka mer antisemitism och islamofobi i stadens klassrum.
SvÄr balansgÄng
PÄ en av vÀggarna i klassrummet i Söderkullaskolan hÀnger en affisch med vÀrldens flaggor. Den palestinska flaggan saknas. PÄ den israeliska flaggan har nÄgon satt ett kryss och skrivit "inte Àkta".
ââFlera lĂ€rare har varit rĂ€dda för att ta i frĂ„gan. Det kan vara en svĂ„r balansgĂ„ng. Man vill varken spĂ€ pĂ„ konflikten eller underminera elevernas kĂ€nslor, sĂ€ger Tilda Malmros.
Behovet av stöd bland lÀrare uppstod redan nÀr konflikten trappades upp i maj 2021. Malmö stad svarade genom att ta fram ett stödmaterial som innehÄller fakta och undervisningsmetoder.
ââKonflikten smittar av sig pĂ„ hela Sverige och det kan bli svĂ„rt att hantera. DĂ€rför tog vi fram det hĂ€r materialet, men det Ă€r upp till varje lĂ€rare att bestĂ€mma hur de vill anvĂ€nda sig av det, sĂ€ger Björn Westerström, lĂ€rare och ledare av arbetet vid Malmö stads pedagogiska verksamhet.
Elever Àr ledsna
Stödmaterialet blev klart förra hösten och denna höst har det laddats ner flitigt av lÀrare runt om i Malmö.
Tilda Malmros Àr en av dem, och i dag kÀnner hon sig förberedd pÄ att bemöta elevernas kÀnslor och frÄgor.
ââJag har elever som har slĂ€kt i Palestina och dĂ„ Ă€r det klart att det finns ett behov av att prata om det som hĂ€nder. NĂ„gra har varit vĂ€ldigt ledsna och haft ett extra behov av det, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
ââJag brukar lĂ„ta det vara kĂ€nslosamt. Jag gĂ„r inte in och Ă€ndrar pĂ„ nĂ„gons uppfattning och berĂ€ttelse. Samtidigt understryker jag att det finns fler narrativ. Jag berĂ€ttar om nyanser för att inte stĂ€rka kĂ€nslan kring ett "vi och dem".
Provocerar medvetet
Hon har sjÀlv besökt Israel och delar av VÀstbanken som en del i Malmö stads utvecklingsprojekt, vilket hon tycker skapar en trovÀrdighet bland eleverna.
ââJag försöker ocksĂ„ förklara att alla israeler inte tycker pĂ„ samma sĂ€tt, och att alla palestinier inte stöttar Hamas, och att det finns mĂ„nga som arbetar för fred tillsammans.
Som exempel brukar hon berÀtta om en judisk kvinna som hon trÀffade under sin resa till VÀstbanken.
ââHon var en av de starkaste rösterna mot bosĂ€ttningarna. NĂ„gra blir förvĂ„nande, men de hĂ€r personliga berĂ€ttelserna brukar ofta sĂ€tta sig hos eleverna. NĂ„gra kan sĂ€ga saker för att medvetet provocera, men de allra flesta tycker att det Ă€r "supercoolt" att jag har varit dĂ€r och Ă€r vĂ€ldigt nyfikna.
Köper inte neutralitet
Men vissa har svÄrt att köpa hennes neutralitet i konflikten.
ââJag brukar sĂ€ga att jag inte stĂ„r pĂ„ nĂ„gon sida och att man inte heller behöver det. Vissa tror att jag bara sĂ€ger sĂ„ för att det lĂ„ter bra. Men jag försöker förklara att jag utgĂ„r frĂ„n det mĂ€nskliga perspektivet. Det Ă€r lika hemskt att barn dör i Israel som i Gaza.
ââDĂ„ brukar man fĂ„ ner taggarna lite, och det brukar leda till vĂ€ldigt fina tankar och förslag pĂ„ hur man kan lösa konflikten.