FrÄn den 1 december rÄder skyldighet att anvÀnda vinterdÀck nÀr det Àr vintervÀglag med snö eller is. Men redan nu har vintern slagit till i norr med bland annat en dödsolycka med tvÄ omkomna utanför Kiruna, och sÄ lÄngt ned som i JÀmtland varnar SMHI för ishalka nÀr vÄta vÀgbanor fryser.
Trots att lagen sÀger den 1 december kan det vara lÀge att fundera pÄ att sÀtta pÄ vinterdÀcken, Àven om höstsolen lyser skarpt.
ââDet Ă€r vĂ€ldigt viktigt att titta pĂ„ vĂ€derprognoserna i stĂ€llet för almanackan. Numer finns det ju mĂ„nga bra appar, sĂ€ger Nils SvĂ€rd, dĂ€ckexpert pĂ„ tidningen Vi BilĂ€gare.
Gummi för plusgrader
Det Àr framför allt nÀr temperaturen gÄr ned mot noll som halkan kan komma överraskande. Och sommardÀck fÄr sÀmre grepp ju kallare det blir.
ââSommardĂ€cken Ă€r optimerade för omkring 20 graders vĂ€rme. GummisammansĂ€ttningen Ă€r inte tĂ€nkt för minusgrader, sĂ€ger Nils SvĂ€rd.
TT: Sverige Àr ett lÄngt land med mycket varierande temperatur. Finns det anledning att ha olika datum i regelverket i olika delar av landet?
ââDet finns en kommunikationstanke med att ha samma datum och jag tror att man bara krĂ„nglar till det med att ha olika. Dessutom Ă„ker ju mĂ„nga genom landet och det blir konstigt med olika regler.
Dubbat eller odubbat
Den eviga frÄgan nÀr det handlar om dÀck och vinterkörning Àr: Dubbat eller odubbat?
ââHamnar man pĂ„ ren blankis Ă€r dubbar att föredra men dubbfria vinterdĂ€ck Ă€r mer följsamma. Om man Ă„ker pĂ„ blandat före kan de dubbfria vara bĂ€ttre, sĂ€ger Nils SvĂ€rd.
Det har ocksÄ skett en utveckling i dÀcksbranschen under de senaste Ären.
ââDe odubbade vinterdĂ€cken har blivit allt bĂ€ttre och har nĂ€rmat sig de dubbade i sĂ€kerhet.
Ingen Rysslandseffekt
Ukrainakriget har haft stor pÄverkan pÄ dÀcksbranschen dÄ tillverkningen till mycket stor del legat i Ryssland. MÄnga trodde att det skulle leda till brist och att dÀckspriserna skulle skena. Men producenterna har flyttat tillverkningen till andra lÀnder och enligt DÀcksbranschen Sverige Àr tillgÄngen pÄ vinterdÀck god.
ââJag tror inte att konsumenterna mĂ€rker av nĂ„got. Om man alltid brukar köpa ett visst mĂ€rke kan man möjligen tvingas vĂ€lja ett annat i stĂ€llet, sĂ€ger Nils SvĂ€rd.