Brist på lik – Sahlgrenska söker fler donatorer

Många är medvetna om att man efter döden kan välja att donera sina organ, men färre vet att man kan gå steget längre och donera hela kroppen. Då används den för undervisning av läkarstudenter och, om du bor i södra eller västra Sverige, färdighetsträning för kirurger.

– Kirurger som opererar behöver ha en bra hantverksskicklighet, det är en viktig del av yrket. Då är det bra att kunna träna på kroppar där det är riskfritt, säger Magnus Braide, professor i anatomi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och föreståndare för Kirurgisk anatomiskt träningscentrum, KAT.

Stor brist

De donerade kropparna används för att kirurgerna ska kunna öva på särskilt svåra operationer, lära sig nya tekniker och träna på sällsynta operationer som sker för sällan inom den vanliga sjukvården för att de ska få rutin. Dessutom används de för att undervisa läkarstudenter i anatomi.

Behovet är stort, men kropparna är alldeles för få.

– Vi skulle behöva fördubbla vår volym. Som det är nu närmar vi oss 600 donatorer, men vi behöver betydligt fler, säger Magnus Braide.

Braide nämner Danmark som ett exempel, där de enligt honom har ungefär tio gånger fler donatorer per invånare än vad som finns i Sverige.

"Ett informationsproblem"

Göteborgs universitet är först, och hittills ensamma, i Sverige med att använda donerade kroppar för färdighetsträning för kirurger. I övriga Sverige reser läkare istället utomlands för att gå liknande kurser, berättar Braide.

– Jag tror att folk generellt vill donera eftersom det är en nyttig verksamhet, men här i Sverige är det nytt att använda donerade kroppar till de här ändamålen och det tar tid att bygga upp. Det är ett informationsproblem.

TT: Vad kan bristen på kroppar få för konsekvenser?

– Det minskar våra möjligheter att ge kurser. I förlängningen så får vi då mindre utbildade kirurger och det drabbar ju medborgarna i Sverige, säger Braide.