I en liten etta mitt emellan Vilsta och Eskilstuna centrum har Jonna Adlerteg bott i drygt sex år. Redan som 16-åring flyttade hon från Västerås för att helhjärtat kunna satsa på gymnastiken. Om det har gett resultat? Det räcker med att ta en titt på medaljhyllan för att få svaret på det.

På en sådan lite yta ryms det inte mycket pynt. En adventsstjärna i fönstret, två tomtar och en adventsljusstake i köket är ungefär vad som får plats.

– Jag gillar julen men är inte den som spelar jullåtar hela december och som ställer sig och bakar lussebullar ensam. För ett tag sedan bakade jag pepparkakor med min pojkväns son, det är ungefär vad jag hunnit med, säger 22-åriga Jonna Adlerteg.

Artikelbild

Världskartan var en födelsedagspresent. Där har hon markerat de ställen och varit på. Ungefär där Jonnas fot är ligger Japan, där OS 2020 avgörs.

[fakta nr="2"]

Pojkvännen bor i Örebro och familjen i Västerås, så det blir en del pendlande mellan orterna när tillfälle finns. Som elitgymnast med OS 2020 i sikte finns det inte mycket tid över till annat.

– Jag tränar omkring 25 timmar i veckan, lite mindre än förut men helt tillräckligt. Just nu under träningssäsong varierar träningspassen mycket, jag tränar till exempel kondition tre gånger i veckan. När sedan tävlingssäsongen drar i gång kommer jag inte träna någon kondition alls.

Trots sina många framgångar är det främst i gymnastiksammanhang som hon blir igenkänd. Detta kan dock komma att ändras i och med att hon numera kör runt med en bil med både namn och bild på.

Artikelbild

En bit av den stora bokhyllan är full med priser av varierande varlör.

– Det är faktiskt främst pensionärer som känner igen mig och börjar prata, det är väl de som läser tidningen, säger hon och skrattar.

Till skillnad mot andra sporter och elitidrottare är det en ensam värld hon lever i. Hon bor själv, är ensam aktiv på gymnastikpassen och tränar övriga pass själv. Hon gör även allt det andra runt omkring själv.

Artikelbild

Varje jul tar Jonnas mamma fram två tomtar, en tradition hon även börjat med.

– Jag höll på att skratta ihjäl mig när Annica Svensson (fotbollsspelare i Eskilstuna United red. anm.), min sjukgymnast, berättade att de har personer som tvättar deras kläder. Jag har ingen som tvättar mina träningskläder och lägger upp dem fint, jag gör allt själv, säger hon och skrattar.

Jonna har en professionell syn på sitt idrottande och hon tillåter inte att ens tänka på att skippa ett träningspass. Hon vet vad som krävs för att nå toppen och hon är bestämd i sitt utförande. Inte förrän i juni 2018 är det planerat att hon åter ska ta på sig tävlingsdräkten, det innebär att träningssäsongen fortsätter fram tills dess.

Att förbereda kroppen, tekniken och det mentala så lång tid i förväg innebär även att misstagen tar allt hårdare.

– Om ett träningspass går dåligt kan jag bryta ihop och tänka att allt är förstört. Då brukar min tränare (Sebastian Melander) påpeka att det faktiskt bara är december. Men det är så viktigt för mig. Det är samma sak på tävling. Om jag gör ett misstag så tar det väldigt hårt. Jag får hjälp med just detta av en beteendevetare genom SOK (Sveriges olympiska kommitté).

För några veckor sedan meddelade OS-gymnasten och Jonnas kompis Emma Larsson att hon lägger av. Detta innebär att det numera endast är Jonna som elitsatsar kvar i föreningen.

– Självklart tycker jag det är tråkigt men vi har heller inte tränat så mycket tillsammans den senaste tiden. Vi har båda två varit skadade i olika omgångar och vi hade olika fokusområden. Det var länge sedan vi tränade tillsammans på redskapen så det blir inte så stor skillnad för mig.

I och med den satsning Jonna gör blir inte julen en tid för vila och återhämtning. Att det blir ett träningspass på julaftonsmorgon är inte omöjligt - speciellt inte då resten av hennes familj även gillar att träna.

[fakta nr="1"]