I en pärm på hennes rum på Sörgården har hon sparat ett tjugotal fotografier och tidningsurklipp på såväl franska som tyska från de uppträdanden hon gjorde.
Det blev resor till Österrike, Tyskland, Frankrike och Schweiz på 60-talet. Tiden mellan folkdansens resor spenderade hon i Helsingfors, där hon jobbade som hembiträde.
– När jag under resorna i Europa berättade att jag var från Finland var det många som utbrast Jean Sibelius, den finländske tonsättaren.
Under 60-talet träffade hon sin numera avlidne make Johannes Loimi som var på resa i Helsingfors. Hon beslutade sig sedan att flytta till honom i Eskilstuna 1965, gifta sig och blev samtidigt bonusmamma till sex barn. Hon började samtidigt arbeta på landstingstvätteriet.
– Det var mycket damm från tygerna, men jag trivdes och stannade där fram till pensionen.
Trots flytten till Eskilstuna var Aune folkdansen trogen. Genom finska föreningen lärde hon många Eskilstunabor och sörmlänningar att dansa folkdans genom tiderna. Hon dansade fram till 70-årsåldern innan ryggen sa ifrån. På 90-talet fick hon ett stipendium för sitt engagemang inom folkdansen som en gång i tiden instiftats av finska presidenten Urho Kekkonen. Det visar sig även att Aune är en riktig renlevnadsmänniska.
– Jag har aldrig druckit alkohol eller rökt cigaretter, det var inget för mig. Jag föredrar en sund och nykter tillvaro.
I dag njuter Aune av ålderdomen på Sörgården. Det blir många kaffestunder på dagarna, men också bakande, musik och tv-tittande.
– Något som jag verkligen gillar är italienska sånger, de har en så fin klang och påminner väldigt mycket om finska sånger.
Hur ska du fira födelsedagen?
– Det blir tårta och musikunderhållning. Sedan på fredagen kommer släkten på besök, det ser jag fram emot.