Filip sökte polishögskolan redan förra året och blev efter ett godkänt test i svenska kallad till intervju. Då tyckte man att Filip var för ung och behövde lite mer erfarenhet. Under senaste halvåret har han jobbat, dels som lärarvikarie dels i en kaffebutik i centrala Eskilstuna. Nu har han åter sökt inför hösten och inväntar svar.
– När jag var liten ville jag bli brandman, senare insåg jag att det var polis jag vill bli. Det känns som ett intressant och spännande jobb. Jag skulle nog inte klara av ett vanligt kontorsjobb, jag är lite för rastlös, säger han. Att bli kriminalpolis och bli den nya Wallander skulle vara roligt.
Fotboll tar upp en stor del av Filips Németh Thunstedts liv. I nuläget spelar han som forward i klubben IFK Eskilstuna. Förra året drabbades han av en korsbandsskada, vilket gjorde att tvingades se större delen av säsongen från läktarplats. Han har kämpat sig tillbaka, hann vara med några matcher under denna säsong innan han drabbades av en ny skada. Denna gång var det två sprickor i foten.
– Det har varit mycket rehabilitering, nu i veckan ska jag träna med laget igen för första gången efter fotskadan. Om någon vecka är jag fullt frisk, jag slapp att gipsa foten och en spricka är inte så allvarligt. Korsbandsskadan känns bra nu, i början var jag orolig och man trodde aldrig att den där oroskänslan skulle släppa.
Filip berättar att i och med skadorna har hans målsättning med fotbollen förändrats.
– Det blir svårare och svårare ju äldre man blir, men jag är seriös i mitt fotbollsspelande och det är fortfarande det roligaste jag vet. Jag spelar varje dag med kompisarna och det har jag gjort sedan jag började i bollskolan vid 5-6 års ålder. Min pappa har ungerska rötter, så jag kanske flyttar dit och spelar där någon gång i framtiden. Man blir kanske inte rik på det, men det vore en erfarenhet att bo utomlands ett tag.
Filips pappa är musikern George Németh. Under korsbandskadan använde Filip tiden till att lära sig spela gitarr på riktigt.
– Jag är i stort sett självlärd. Innan hade det mest varit på skoj, i skolan på musiklektioner. Det är skönt och väldigt avkopplande med musik, man behöver vila från fotbollen ibland. Min pappa tycker det är kul, han vill att jag skulle ta gitarrlektioner redan i fjärde klass. Men lektionerna var på lunchrasten och då ville jag spela fotboll med kompisarna i stället, säger han och skrattar.
Samtidigt har skadorna inte bara varit enbart negativa. Under rehabiliteringen har Filip lärt sig en hel del om kroppen. Han har även sökt en utbildning som sjukgymnast och kan även tänka sig en i framtid inom det området.
– Jag tycker det är kul att tipsa kompisar eller lagkamrater som skadat sig om hur de ska träna för att rehabilitera sig. Man har lärt sig otroligt mycket.