Förra helgen publicerade tidningen tre artiklar som tog avstamp i kontroversen om riskerna med morfinplåster. Det finns dels en mer negativ uppfattning till plåsteranvändningen, som geriatrikprofessorn Yngve Gustavsson uttrycker, dels en motpol i form av Socialstyrelsens ståndpunkt, där läkemedelsutredaren Johan Fastbom tonar ned orosmolnen. Bo Rejbrand, geriatrikläkare på vårdcentralen Linden, går på den senare linjen.
– Jag ser absolut inte att plåstren skulle innebära fara för liv på något sätt. Tvärtom, om en patient har stora smärtor och behandlas med metoden så minskar det onda och livskvalitén förbättras, säger han.
Utöver verksamheten på vårdcentralen gör också Bo Rejbrand besök på fyra äldreboenden i kommunen. Han säger att det viktiga vid morfinplåsteranvändning, som han endast förespråkar när andra botemedel inte hjälper, är att ständigt utvärdera effekten.
– Om det är en svårt sjuk människa ligger ett stort ansvar på både mig och den vårdpersonal som arbetar nära patienten, att uppmärksamma eventuella biverkningar. Anhöriga är också en viktig informationskanal.
Bo Rejbrand genomför ofta nedtrappningar av morfindoser, för att undvika överdrivet bruk. Han tillägger dock att hans roll, som geriatriker på en vårdcentral, är relativt ovanlig.
– Det kan bli en skillnad när läkare utan den specialinriktningen ska förskriva läkemedlen. Men om det nu skulle finnas en överanvändning av plåstren tror jag det rör sig om enstaka fall, som skulle kunna bero på kommunikationsmissar eller att högre doser minskas för långsamt.
Inte heller Madeleine Forsberg, läkare på geriatriska kliniken på Nyköpings lasarett, har märkt av något problem med morfinplåstermetoden.
– Det är en mer lättillgänglig behandling är tabletter och plåstren fungerar ofta bra i små doser. På äldreboendet där jag arbetar ska personalen även kunna läsa av signaler för symtom och smärtor för dem som har svårt att uttrycka det själva.