Stora hallen möter med Elisabeth Ohlson Wallins starka bilder, verk som väckt uppståndelse redan före vernissage sedan Dagens Nyheter tidigare i veckan felaktigt påstått att kommunens säkerhetsavdelning krävt att få påverka urvalet.
Men nu hänger de där, konstnärens egna favoriter, och varken hon eller museet har väjt för det mest kontroversiella i Elisabeth Ohlson Wallins produktion. Här finns till exempel fotomontaget "Kungamiddagen" där Carl XVI Gustaf med vänner äter pizza direkt från en naken kvinnokropp - medan drottning Silvia skrubbar ett hakkors under mattan.
– En riktig satirbild. Den kan behövas just nu, kommenterar konstnären själv.
Här finns också några av bilderna från "Ecce Homo" som väckte stor debatt när de först ställdes ut 1998 i Uppsala domkyrka och som bidragit till att Svenska kyrkan intagit en mer avspänd inställning till homosexualitet.
– Att bilderna blev så bra tror jag beror på att jag aldrig använder mig av figuranter. Allt är på riktigt, alla som finns med har egna erfarenhet av hur man blir bemött som homosexuell eller transperson.
Porträtt har alltid ingått i Elisabeth Ohlson Wallins produktion både som rena beställningsjobb och i konstnärliga projekt. I den retrospektiva utställningen i Eskilstuna visas bland annat porträtt av Lena Nyman, Birgitta Stenberg och Jason Diakté. Sticker ut extra gör grupporträtten på ett antal kända svenskar tillsammans med sina föräldrar. Särskilt fastnar bilden av hur hårdrockaren Dregens mamma stolt bligar mot sin piercade älskling i nitar och läder.
– Föräldraporträtten gjorde jag på uppdrag för tidningen Vi, men idén kommer ursprungligen från tidningen Life som gjorde samma sak nån gång på 70-talet, berättar Elisabeth Ohlson Wallin som började sin bana som pressfotograf.
Leif Pantzar arbetar i ett mindre format, papperscollage är hans uttrycksform. Fragment av text och teckningar sätts samman till poetiska bilder.
– En sorts improvisationer i abstrakt form, säger Leif Pantzar som intresserar sig särskilt för strukturer av olika slag.
I sin ateljé arbetar han vid ett glasbord som ger möjlighet att lägga till och dra ifrån tills dess han är nöjd med kompositionen.
– Jag river sönder och sätter ihop. Tar bort och flyttar runt innan det slutligen är dags att ta fram klistret.
Paula Urbano var 2013 Sörmlands första Artist in Residence. I sin utställning "Flyktingen av den sorgliga skepnaden" visar hon sitt arbete tillsammans med en asylsökande man på förvaret i Flen.
– Mitt verk handlar om en existens i ovisshet och om att pendla mellan hopp och förtvivlan och om vad som händer efter ett utvisningsbeslut. Jag referera både till Don Quijote och dramatikern Sara Kanes pjäs " Psykos 4: 48".
Paula Urbanos utställning består av två delar. Dels filmen hon gjort utifrån mötena på förvaret i Flen, dels en iscensättning av det besöksrum där deras träffar ägde rum. En soffa, ett bord, två urdruckna plastkaffekoppar.
– Det ger betraktaren möjlighet att kliva rakt in i historien, säger Paula Urbano som fortfarande har kontakt med mannen som nu befinner sig I Irak.