Talar jag med Anne-Lie Andersson?
Frågan blir hängande i luften medan jag snabbt funderar. Vad vill han att jag ska svara? Blir mitt svar inspelat och sen använt emot mig i nåt försök att sälja på mig nåt jag inte vill ha? Man har ju hört så mycket om att minsta lilla "ja" på fel ställe kan bli förödande. Dessutom är det lördag förmiddag och telefonsamtalet kommer från ett långt konstigt nummer.
Jag beslutar mig för att vara fortsätt misstänksam och försiktig. Vad vill karln?
"Vi ser att du handlade på Ica Ekängen i Eskilstuna i går kväll. Stämmer det att du befinner dig i Miami Florida sedan tidigt i morse?"
Det börjar gå upp för mig att jag bör lyssna uppmärksamt här. Han ringer från min banks säkerhetspartner och misstänker att jag fått mitt bankkort - som ligger tryggt i min plånbok - kapat.
Ångest. Snabbt loggar jag in på mitt konto. Och där fladdrar tusenlapparna iväg. Det handlas bensin, mat och annat. I Miami. Vi spärrar kortet direkt.
"Men det här är ju ingenting som drabbar dig personligen, du får tillbaka alla pengar och jag skickar ett nytt kort."
Vilken imponerande service! Efter ett par dagar kommer papper att fylla i samt ett nytt kort, och en vecka senare har jag vartenda öre på kontot igen. Vilken trygghet att veta att det finns folk, eller är det kanske maskiner, som håller ögonen på såna här ologiska korttransaktioner.
Var kortet kapats vet ingen, det kan ha hänt i en maskin i Eskilstuna, det kan vara någon annanstans. Men det är "jättevanligt" med så kallad skimning enligt min bank.
Så ha lite koll på dina transaktioner, och på ditt bankkort. Plötsligt har ditt kortnummer och din hemliga kod gett sig iväg på semester, utan dig.