Två gånger tidigare, på andra lokaltidningsredaktioner, har jag arrangerat semmeltest. Ni vet sådana där när redaktionen köper semlor från stadens alla bagerier och utser den godaste, antingen med hjälp av en jury eller genom att sötsugna reportrar och fotografer själva får tycka till.
Första gången totalsågade juryn en av semlorna. Bullen var torr och grädden smakade kantarell, löd omdömet som publicerades i tidningen på fettisdagen. Kaféägaren, som insåg att semmelsäsongen var förstörd, var både ledsen och arg när hon ringde upp mig den morgonen.
Andra gången var det, till mångas fasa, en fabrikstillverkad semla som juryn utsåg till den godaste. Det var så klart inte rolig läsning för de seriösa konditorerna i den staden, som ifrågasatte juryns smaklökar och testledarens omdöme i allmänhet.
Semlor är allvar. Journalister kan avslöja missförhållanden, granska beslut och gräva i verkligt viktiga ämnen. Ofta följs de publiceringarna av tystnad. Men ett semmeltest lämnas aldrig okommenterat.
Några som verkligen tar semlorna på allvar är bagarna på Annas hembageri i Mariefred, ett av bagerierna som vi har besökt inför den här fettisdagen. Något test blir det inte – men missa inte artikeln om hur de har arbetat fram, i deras tycke, den godaste semlan (PLUS).