I dag lever 422 miljoner vuxna med sjukdomen, skriver WHO, som pekar på att viktiga faktorer som drivit på den snabba ökningen av diabetes är övervikt och fetma.
Diabetes är samlingsnamnet på olika kroniska tillstånd som påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockerhalten i blodet. I en krönika på temat att de sju dödssynderna (som formulerades för cirka 1 400 år sedan) i dag har relevans, men mest på kollektiv nivå, refererade jag till WHO:s pressmeddelande, utan att göra skillnad på de olika diabetesformerna, typ 1 och typ 2. Det finns dock anledning att poängtera att diabetes typ 1 inte alls har med livsstil att göra.
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom och har inget med livsstil att göra. Ärftlighet ligger bakom i vissa fall, men långt i från alla. Diabetes typ 1 innebär att bukspottkörteln inte kan bilda det livsviktiga hormonet insulin som reglerar blodsockret. Sjukdomen behandlas med injektioner av insulin. Den går inte att förebygga eller bota med kost.
Diabetes typ 2, där insulinproduktionen är svag eller helt upphör eller cellerna är mer okänsliga för hormonet, kan, rent statistiskt ha med livsstil att göra. Övervikt, stillasittande och viss kost ger ökad risk, men vem som helst kan drabbas. Viss ärftlighet föreligger. Diabetes typ 2 behandlas med mediciner som stimulerar insulinproduktionen, känsligheten för insulin eller insulin. Motion och rätt kost kan förebygga sjukdomen och lindra symptomen.