Ooops! Ska jag behöva svara på det? hinner jag tänka innan resten av frågan kommer:
"Är du Patsy, eller Edina?"
Jag blir tyst. Är tvungen att tänka innan jag svarar. För svaret är viktigt.
Tv-serien "Absolutely fabulous" som fick titeln "Helt hysteriskt" när den började sändas i SVT, kom i början av 1990-talet.
Då var jag en rätt nybliven mamma och student på journalistprogrammet vid Stockholms universitet. Jag hade lämnat partylivet bakom mig och såg fram emot en tillvaro som i huvudsak skulle handla om familjeliv, hårt jobb och skötseln av en bostad. Ansvar, arbete, heminredning, var det verkligen jag? 30-årskrisen hade börjat slå sina klor i mig.
Det var då de dök upp. Edina Monsoon och Patsy Stone, huvudpersoner i en brittisk humorserie som ingen hade sett maken till.
"Helt hysteriskt" handlar om två medelålders kvinnor som hänger sig åt sig själva och sin vänskap, festar stenhårt, shoppar utan måtta och struntar i ansvar.
Och de kommer undan med det!
De har för det mesta kul, de landar alltid på fötterna och de har varandra. Dessutom är de jäkligt coola och snygga, slängda i käften och alldeles ljuvligt mänskliga.
Så hade aldrig vuxna kvinnor skildrats förut. Och så roligt hade jag aldrig haft framför tv-rutan. Precis vad jag behövde på randen till medelåldern och medelklasslivet. Bättre förebilder på den resan hade jag aldrig kunnat få!
Nu i sommar har SVT sänt den första säsongen i repris. Jag måste säga att trots att vissa skämt blivit daterade, håller sig grundidén om att göra en kärleksfull satir om två kvinnor som vägrar att acceptera medelåldern och står på egna ben helt utan stöd av män (de heterosexuella männen är bara objekt för Patsy och Edina). Det är fortfarande jättekul när de åker till Frankrike och spelar pingis, eller firar Edinas 40-årsfest med ett karaokeparty på tu man hand.
På senare år har det kommit nya säsonger i serien, och nu kommer filmen, "Absolutely Fabulous the movie". I filmen, som har premiär i morgon, har Patsy och Edina blivit äldre men är fortfarande bästa vänner. De åker till franska Rivieran där de fortsätter festa.
Ärligt talat vet jag inte om jag vill se filmen, jag vill inte bli besviken på mina hjältar.
Och så till svaret på frågan jag fick där vid middagsbordet. Vid en snabb anblick är ju svaret självklart. Edina. Jag råkar ju av naturen se ut som hon (fast jag alltid velat se ut som Patsy).
Men det är ju inte så enkelt. Jag är ingen av dem. Men ibland önskar jag att jag vore.