För min del är jag glad att det äntligen är januari för det betyder att de mörkaste och dystraste månaderna är över.
Det finns vädermässigt inget värre än grå dagar, ruggigt väder och brist på dagsljus.
Men nu har det vänt. Dagarna är nu betydligt ljusare, soldagarna är fler, himlen är plötsligt blå och snön på marken gör det ljusare.
Och kylan då? Jag har förstått att många anser att januari är den värsta månaden, men själv uppskattar jag faktiskt minusgrader mycket mer än när det är nollgradigt och fuktigare i luften. Det är då, anser jag, som kylan kryper in under jackan och smyger sig upp längs ryggraden som en lömsk parasit.
Men nu är det frisk och krispig luft ute. (Fast det är klart att även jag föredrar -5 framför -20 grader.) Dessutom är det vackert med snön, som för övrigt möjliggör skidåkning.
När det gäller det sistnämnda kan jag bara konstatera att det känns sjukt lyxigt att kunna ta skidorna på axeln och gå till Vilsta för att ta några varv i spåren.