Det börjar bita lite lätt i kinderna under morgonens cykeltur och händerna skulle snart må bra av ett par vantar.
Det kan naturligtvis ha att göra med min något grå personlighet men jag gillar hösten. Har alltid gjort. Klart bästa årstiden om du frågar mig.
Visst förstår jag tjusningen med ljusa, varma sommardagar men välkomnar ändå en becksvart tisdagskväll i oktober när regnet smattrar mot rutan för femte aftonen i rad och det knappt går att få upp ytterdörren för blåsten.
Okej, regnrusk kanske är som allra bäst när man själv är inomhus men fina, klara höstdagar är svårslagna.
Som om inte det vore nog är det äntligen acceptabelt att se lite glåmig ut, det finns inte längre någon tvekan till huruvida man behöver jacka eller ej, ingen höjer på ögonbrynen när du kommer klädd i dova färger och rejäla dojor och vill du inta soffläge, tända ett ljus och kolla på repriser en hel dag så varsågod.
Vissa väntar hela året på juni, juli, augusti. Hurra för september, oktober och november säger jag.