Nu hörs det igen. Det skrapar och knakar från källartrappen. Det råder ingen tvekan om att det är fotsteg. Känner mig plötsligt klarvaken men ändå lite stel. Alla andra sover och jag försöker komma på vad jag ska göra. Några sekunder senare syns en närmande skugga från hallen och snart därefter en luden svans som vajar på full stång.
Sedan knappt ett år har vi en ny familjemedlem. Katten Trassel. Och jag ska säga som det är, den första tiden lyckades han nattetid skrämma upp mig ordentligt. Det hörs nämligen när han gör entré. Med en matchvikt på närmare åtta kilo påminner han lite om en spädare tiger (färgen stämmer också). Det är inte så att han är tjock på något vis. Han har bara, vad man nuförtiden säger, en kraftig benstomme. Nu har vi äntligen fått en väldimensionerad kattlucka på plats. En smått genial uppfinning som gör att Trassel kan vara både inne och ute nattetid.