Drömmar om Paris förblir drömmar

Jag har tidigare beklagat mig över hösten. Den har någonting vemodigt över sig. Den är vacker, lite skör och den får mig att längta bort.

Löv i trafikljusets trikolor får mig att drömma om de stora europeiska städerna.
Hösten ska upplevas i Berlin, Amsterdam, Rom eller Paris. Städer som har format historien gör sig bra i bleknade höstfärger.

Varför det är så är svårt att svara på. Kanske beror det på att de egna batterierna åter behöver laddas.

Just nu erbjuds bara sparsamt solljus mitt på dagen. Kvällarna blir längre och när väckarklockan ringer är det svart som natta utanför fönstret.

Det är nu man ska sitta på ett kafé i Paris, på en bar i Berlin eller titta på 2 000 år gamla lämningar av tempel i Rom.

Men så blir det inte den här hösten. Det är skralt i kassan, så jag håller till godo med domkyrkan i motljus.