— Mamma, det är snö. När kom den, undrade han.
Jag kunde läsa besvikelsen i hans ansikte.
— Var tog våren vägen, sa han sedan sakta.
Det kan man ju undra.
Jag har hunnit gnälla över den snöfattiga och milda vintern men också glädjas över vårens första tecken; snödroppar och vintergäck, ljuset som är på väg tillbaka och fågelsången.
När det nu föll en decimeter snö natten till torsdagen är jag böjd att hålla med min son. Ska det bli vinter i februari? Ska vi behöva längta efter våren långt in i april nu?
Förhoppningsvis kan jag med ett besök i Romme nu i helgen visa honom de uppenbara fördelarna med snö. Åtminstone i kombination med skidor.
Och snön här hemma lär väl ha töat bort lagom till vi kommer hem igen.