Överallt i hemmet står lådor – fullpackade, halvfulla och tomma. Det råder fullständigt kaos, tycker jag. Försöker tänka att det trots allt finns någon sorts struktur. Jag har ju faktiskt försökt vara praktisk, planera arbetet och märka upp lådorna ordentligt. Går så där...
Gång på gång upptäcker jag att jag har packat ner saker jag behöver. Hundarnas klotång, det där supervarma understället, bruksanvisningen till tv:n... Och så blir det till att leta. Ligger grejerna där de borde liga? Inte!
Så är det där med dygnets 24 timmar. En vecka kvar. Hur ska vi hinna allt. Och nästa helgs bärande och kånkande. Pust!
Mitt i allt känns trots allt lite pirr och förväntan i maggropen. Vad mysigt vi kommer att få i nya bostaden. Vad roligt det ska bli att möblera. Och sjöutsikten... morgondopp i sjön några hundra meter bort på sommaren... vedeldade bakugnen som ska bli så spännande att prova...
Det är nog värt allt slit i alla fall.