Det pågår ett tyst krig på redaktionen. Striden står mellan webben och tidningen. Den handlar om hur långa orden får vara.
— Skriv bara korta meningar, manar chefen på webben.
Jag anpassar mig till tidens krav.
Jag skriver äger i stället för innehar, politiker i stället för förtroendevald och högsta instans i stället för kommunstyrelsens arbetsutskott.
Helst inga ord med fler än tolv bokstäver. Inte en mening över åtta ord. Högst tre meningar per stycke.
Språket är bara ett redskap. Det ska flyta så lätt som möjligt.
Men ibland vaknar pappersdinosaurien i mig till liv - han som vill skriva inskjutna relativa bisatser; gärna i långa meningar - och tar ut svängarna ibland.
Månne han kan få in det engelska ordet antidisestablishmentarianism i tidningen någon dag? På svenska borde rörelsen kallas antidisestablishmentarianismen.
Det blir med sina 30 bokstäver det längsta riktiga ord jag känner till i svenska språket.
Jävlas bör man.