– Jag hade precis gått ut skolan i Dunker är vi flyttade. Jag var bara tolv år och fortfarande ett barn när jag fick en tjänst som barnflicka.
– Lönen var 15 kronor i månaden, säger Ruth.
Tre år senare var det dags för en hembiträdetjänst och fem år senare, 1941, stod bröllopet med Ragnar Roos, gjutmästare på Jernbolaget och Ruth blev hemmafru.
I början av 70-talet fick Ruth en tjänst som hemsamarit i kommunen och återupptog en yrkesroll utanför hemmet.
– Ragnar dog 1981, en stor sorg förstås, men jag har fyra barnbarn och elva barnbarnsbarn att glädjas åt.
I lägenheten på Sturegatan trivs Ruth finfint. Hon bodde tidigare på Björkhultsvägen i 34 år men ”tvingades” till Skogsängen när husen i Fröslunda skulle renoveras.
– Jag blev borta i 14 år men längtade till Fröslunda och nu har jag bott här i tre år.