Var femte långtidssjukskrivning i landet kan kopplas till stressreaktioner eller utmattningssyndrom. Det visar statistik som Nyhetsbyrån Sirén har bett Försäkringskassan ta fram. Siffrorna är en ögonblicksbild från december 2017. Variationerna är stora mellan länen och även mellan de nio Sörmlandskommunerna.

I Sörmland är andelen stressrelaterade långtidssjukskrivningar störst i Gnesta, med 28 procent. Lägst andel har Eskilstuna med 15 procent.

Sannolikt är andelen stressrelaterade sjukskrivningar ännu högre med tanke på att stress ofta är en bidragande orsak till flera av våra vanligaste folksjukdomar. Det menar Dan Hasson som är stress- och arbetsmiljöforskare vid Karolinska institutet.

– Det kan tidvis vara svårare att bli sjukskriven för vissa diagnoser. Då kan det mycket väl vara så att man får en annan diagnos som man också har, om läkaren bedömer att det ger bättre möjlighet till sjukskrivning och rehabilitering. Utbrändhet var från början en beställningsdiagnos. Begreppet florerade i medier på 80-talet, varpå folk började säga till sina läkare att de var utbrända. Efter ett antal år av forskning skapades diagnosen utmattningssyndrom, säger han.

Enligt Dan Hasson utgörs flertalet i den med stressrelaterade problem av multisjuka personer.

– De kan lida av tinnitus, långvariga infektioner, depression, smärta, mag- och tarmproblem, huvudvärk, migrän. Många av de vanligaste folksjukdomarna kan också kopplas till långvarig stress utan tillräcklig återhämtning, säger han.

Är det vetenskapligt korrekt att tala om positiv och negativ stress?

– Det är ett förlegat sätt att se på saken. Stress kan vara en orsak, en konsekvens eller ett fenomen. Det finns negativa konsekvenser av stress, och det finns positiva. Man kan exempelvis göra en bra prestation för att man är helt fokuserad, eller bli sjuk för att man kört på för hårt.

Borde vi använda begreppet stress mer försiktigt?

– Nej men vi behöver veta vad vi pratar om. Sjukskrivning kan vara en negativ konsekvens av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning, men stress är en metafor, det är som att prata om positivt eller negativt väder.

Stressrelaterade sjukskrivingar går att minimera med rätt hjälp men vissa fastnar i stresstillstånden en längre tid för att de inte får rätt hjälp och stöd från hälso- och sjukvården, menar Dan Hasson.

– Helst ska man inte behöva bli sjukskriven över huvud taget, man ska ha fångats upp och fått hjälp i ett tidigare skede. Om man väl blir sjukskriven för stressrelaterade problem bör sjukskrivningen kombineras med rehabilitering, så snart som möjligt. Vi behöver sluta med att slentrianmässigt sjukskriva folk utan att ge hjälp. Passiv sjukskrivning i månader kan vara skadligt då det kan bryta ner människor och göra dem ännu sjukare.

Vad ska man göra istället?

– Först behöver man utesluta att det är något medicinskt som orsakar symtomen. Man behöver i princip alltid ha en sjukgymnast som hjälper till med kroppskännedom, avslappningsträning och att bygga upp sig psykiskt och fysiskt och bli av med smärtor och spänningar. Man kan även behöva samtalsstöd och kanske en arbetsterapeut som hjälper en tillbaka till arbetet, säger han.

Enligt Dan Hasson kan humor vara fungera som en buffert mot skadlig stress.

– Att skratta åt eländet kan vara en inbyggd stresshanteringsstrategi som hjälper en att förhålla sig mer distanserat till en stressande tillvaro. I svåra miljöer som på sjukhus och i fängelser finns det ofta ganska rå humor. Man har även studerat prostituerade i Costa Rica som använder ganska rå humor för att hantera den svåra vardag de befinner sig i. Använder man humorn på rätt sätt så fungerar det, men humor ska inte användas för att trycka ner andra, förneka eller dölja problem.

Har vi ett val när det gäller att förhålla oss till stress?

– Ja, om man vet hur man ska göra. Annars gör man förmodligen som man alltid har gjort. Det handlar inte om att skuldbelägga personer men ju mer man lär sig att integrera stresshantering i vardagen, desto lättare blir det att applicera kunskapen när du väl utsätts för en svår situation. Du lär dig inte släcka bränder när ditt hus står i brand. Då springer du bara ut.

Dan Hasson anser att konflikt- och stresshantering samt problemlösning borde vara en naturlig del av lärandet, redan från skolåldern.

– Du kan tycka att något är jättejobbigt som någon annan tar med en klackspark. När en relation tar slut och barnen mår jättedåligt går vissa föräldrar upp i limningen. De vill inte att barnen ska lida och åker in med dem till psykakuten. Istället borde de sätta sig med barnet, hålla om det och säga, ja det gör ont men det kommer bli bra. Vi drabbas av motgångar och svårigheter men man måste gå igenom lidandet och bli starkare efteråt.