I dagarna hars vissa personer omtalats på ett konstigt vis, Göran Hägglund och Björn Ranelid.
Den ene för sina åsikter om ensamma kvinnor som vill ha barn, den andre för att ha ställt upp i Melodifestivalen. Särskilt Ranelid tycks alla reta sig på.
Sedan är det Jimmie Åkesson i Sverigedemokraterna som alla spottar på och inte låtsas om, inte vill lyssna på och som en S-politisk dam ”inte vill ta i med tång”.
Alla har sina fel och brister och är inte helt ärliga heller i alla avseenden men har populistiska idéer inför varje val och verkar hederliga.
Nu är det den nye S-partiledaren som upphöjs till skyarna som en gud som ska rädda Sverige. Men lyssnar inte politikerna på något som är vettigt blir det ingen bättring alls. Sverigedemokraterna till exempel säger att Sverige har tagit hit för många från andra länder under senare år och att dessa har dubbelt medborgarskap. Det är inte alls fel att tycka men de andra politikerna lyssnar inte, de förstår bäst.
Men det vore nog bra att tänka lite, vi vet hur det blir i Sverige med dålig försörjning och ekonomi till slut om ingen lyssnar. Sverige är inget stort land och arbeten räcker inte till, vem som än sitter vid rodret och styr, vare sig det är en Reinfeldt eller en Löfven.
Det som oroar mest i Sverige i dag är alla brott och mord och otrygghet som politikerna står hjälplösa inför. Men att kalla alla ”rasister” som oroas och tycker annorlunda är skamligt och kränkande. Ingen är rasist som har en annan åsikt.
A H