I en månad har öppna brev, protestmöten och andra aktioner för skolans bevarande avlöst varandra i Sparreholm och Mellösa. Ansträngningar som tycks bli fruktlösa. På en presskonferens på Hotell Malmköping i går presenterade ledningsgruppen för skolprojektet det slutgiltiga förslag som ska upp på politikernas bord. Ett i stort sett oförändrat förslag jämfört med det som kom för en månad sedan.
— De synpunkter som har kommit in har inte fått oss att tänka kvalitativt på ett annat sätt. Förslaget som nu ligger svarar till de kraven vi har på oss. Vi måste ta hand om skolan på det här sättet, säger Kristina Lohman, som har hållit i trådarna i skolprojektet.
Redan under hösten nästa år är det tänkt att Ekbackens skola ska tömmas och eleverna ska istället bussas till Malmaskolan. När det är tänkt att Kyrkskolan ska tömmas ska beslutas senast den första maj nästa år. Då ska det även tas beslut om var det gemensamma högstadiet och den gemensamma F-6 skolan ska ligga i Flen.
— Vi har fullgjort vårt arbete och tagit fram ett förslag som vi bedömer bäst leder till en bättre skola i Flen. Jag tycker att det är ett väl underbyggt förslag med stort engagemang där många har deltagit i projektet, säger kommunchefen Lars Rådh.
Ett av argumenten för att inte lägga ner Ekbackens skola och Kyrkskolan har varit tryggheten i att ha nära till sin skola. Ett argument som Kristina Lohman inte köper.
— Forskning visar att närhetsfaktorn inte påverkar elevernas lärande i skolan, det handlar om resurserna runt omkring. Det är inte särskilt långt mellan skolorna i Flens kommun och bara för att man kan gå till skolan innebär inte det kvalité.
Som det är i dag menar Kristina Lohman att eleverna i Flens kommun inte får den undervisning som de har rätt till enligt skollagen. Det handlar bland annat om stöd till elever med särskilda behov, rättvis betygsättning och slitna lokaler. Enligt skolverket var ifjol 79,9 procent av eleverna i Flens kommun behöriga till gymnasiet. Motsvarande siffra i riket var 86,6 procent.
— Vi lägger i dag sju miljoner kronor på lokaler vi inte utnyttjar. Då anser vi att det är klokare att lägga pengarna på lärartäthet. Små klasser är dessutom inte kostnadseffektiva.
Nästa torsdag ska förslaget upp på barn- och utbildningsnämndens bord och den 12 december ska kommunfullmäktige säga sitt. Lars Rådh tror att de har politikerna bakom sig.
— De flesta har varit med och deltagit i diskussionerna på något sätt. De är välinformerade.