Det första samtalet till SOS-alarm kom klockan 01.18 den 16 mars 2014. Personen uppgav att det sÄg ut att brinna frÄn KungsladugÄrden. RÀddningstjÀnsten var pÄ plats redan 01.28 men kunde inte rÀdda byggnaden.
Den historiska byggnaden brann ner i mars 2014 nÀr en dÄ 24-Ärig man fimpade en cigarett. Mannen dömdes aldrig dÄ brottet var preskriberat nÀr han flera Är senare erkÀnde hÀndelsen.
I dag Àr platsen dÀr KungsladugÄrden lÄg sÄ gott som tom. NÄgra utspridda stenhögar skvallrar om att det en gÄng i tiden kan ha funnits nÄgon typ av byggnad hÀr, men för den oinitierade Àr det omöjligt att veta vad.
Grafikens hus var en av aktörerna som hade sin verksamhet i KungsladugÄrden. Uppemot 8 000 av museets konstverk strök med i branden, bland dessa ett stort antal av den vÀrldsberömda konstnÀren Carl Fredrik ReuterswÀrd.
Grafikens hus har sedan dess flyttat museet till SödertÀlje. NÀr Statens fastighetsverk 2015 meddelade att det skulle ta minst fyra Är att bygga upp KungsladugÄrden ansÄg museet att det skulle ta för lÄng tid.
Sedan drog processen ut pÄ tiden och framtiden för KungsladugÄrden har sett tÀmligen sval ut genom Ären.
Tills nu.
Mats FalkenÀng, fastighetschef pÄ Statens fastighetsverk, berÀttar:
â Sedan 2020 har SFV utrett vilka förutsĂ€ttningar som finns att Ă„teruppbygga KungsladugĂ„rden. Vi har bland annat undersökt vilka verksamheter som skulle kunna fungera pĂ„ platsen och vilket intresse det finns för detta. Utredningen har visat att det finns intresse dĂ€r en blandning av publika ytor och ytor för arkiv kan vara en framkomlig vĂ€g.
Carl Fredrik ReuterswÀrd, konstnÀren bakom verket "Non violence" utanför FN-skrapan i New York. Bara nÄgon dag innan branden hade ett stort antal av hans konsterk skickats över till Grafikens hus. Samtliga förstördes i branden.
2019 sa Mats FalkenÀng i en intervju med tidningen att det kunde finnas ett beslut om Äteruppbyggnad redan samma vÄr. Anledningen till att det inte blev av var delvis för att kostnaderna ansÄgs för höga.
â Beslutet skulle tas med bakgrund att tidigare utredningar hade visat pĂ„ höga produktionskostnader och att det inte gick att hitta hyresgĂ€ster som kunde betala de hyresnivĂ„er som produktionskostnaden skulle innebĂ€ra. FrĂ„n 2020 har SFV vĂ€nt pĂ„ tidigare kalkyler och projektidĂ©er och hittat en projektidĂ© som i utredningsskedet tycks kunna vara genomförbart.
En hypotetisk kostnad för arbetet sÀger han Àr cirka 170 miljoner kronor.
Hur lÄng tid förvÀntas förstudien ta?
â Förstudien kommer förhoppningsvis pĂ„gĂ„ under 2023, men en tidplan finns inte fastslagen i dagslĂ€get.
Vad Àr det för moment som ingÄr i förstudien?
â I förstudien tar man projektidĂ©n och konkretiserar denna med dialoger med potentiella hyresgĂ€ster, samt tar fram rambeskrivningar för hur lokalerna ska se ut och disponeras, med mera.
Arkivbild som visar hur Gripsholms KungsladugÄrd sÄg ut innan den totalförstördes vid en brand i mars 2014.
Christoffer Zander, lokalstrateg pÄ kommunen, sÀger att han knappt har hunnit sÀtta sig in i Àrendet men tycker att det Àr jÀttekul att Statens fastighetsverk valt att pÄbörja arbetet med en förundersökning.
â Det Ă€r bara positivt, och det har ju lĂ€nge varit ett frĂ„getecken ifall de skulle göra nĂ„got med kungsladugĂ„rden. Nu dyker det istĂ€llet upp mĂ„nga nya spĂ€nnande frĂ„gor. Vad kommer hĂ€nda? Vad ska de göra? Vad funderar de över?
Christoffer Zander berÀttar att det har varit mÄnga privata initiativ genom Ären om vad som skulle kunna göras med platsen. Allt frÄn bostÀder till kultur- och nÀringslivsverksamhet. Han sÀger att mÄnga av förslagen har varit bra men att genomförandet av dem helt och hÄllet hÀnger pÄ vad SFV har för vision kring byggnaden.
Han förklarar att bollen har legat helt i SFV:s hÀnder under den hÀr tiden, specifikt i generaldirektörens, ifall det skulle göras nÄgon Äteruppbyggnad över huvud taget. FrÄn kommunens hÄll har man frÀmst försökt hÄlla sig informerad kontinuerligt om processen.
â Direkt nĂ€r vi fick informationen om förstudien försökte vi ta reda pĂ„ hur tidsplanen sĂ„g ut och pĂ„ vilket sĂ€tt som vi eventuellt skulle kunna bli involverade i processen.
Branden började i det gamla magasinet av trÀ som stod till vÀnster i bilden. DÀrefter spred den sig hastigt vidare till de andra byggnaderna.
Vad hoppas du ska fÄ plats i den nya byggnaden?
â Jag hoppas att det finns plats för verksamhet som gör nĂ„gonting för Mariefred. Att det finns nĂ„got som Ă€r intressant bĂ„de för Mariefreds invĂ„nare och för dess besökare, och att det blir en byggnad som har en positiv inverkan pĂ„ stadsbilden. Men vad den faktiskt kan innehĂ„lla vĂ„gar jag inte drömma om Ă€n.
SpÄren efter branden gÄr fortfarande att hitta lite hÀr och var runt marken dÀr KungsladugÄrden stod.
Vad tror du att det finns för förvÀntningar pÄ nybygget bland kommuninvÄnarna?
â Det vĂ„gar jag nĂ€stan inte svara pĂ„ dĂ„ jag tror att det har fluktuerat mycket över tid.
â Jag tror att det viktigaste genom hela processen Ă€r att det finns en dialog. Att Mariefreds invĂ„nare kan vara med och fĂ„ sĂ€ga vad de önskar. Och att det inte bara blir en lada som stĂ„r tom.