Niklas Gustavsson framför det som tidigare var en promenadstig, men numera en väg.
Bakgrunden till tvisten är det pågående VA-projektet, där Sevab och Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö (Esem) är beställare, i området Edsala-Kalkudden i Mariefred där alla fastigheter, inklusive Niklas och hans familjs hus, ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet.
I april 2022 grävdes promenadstigen mellan Bergsvägen och Skvattramsvägen upp för anläggning. Stigen har efter det återställts till en väg som ska användas när Frönäsvägen kommer att stängas av.
Den 5 november 2023, ett och ett halvt år senare, kommer Niklas hem. Han hade varit borta över helgen. När han kliver in i huset – och ner i källaren – ser han att den är översvämmad. Det står två decimeter högt vatten i källaren.
– Jag kopplade väl inte det direkt till det här projektet. Men sen fick jag syn på det här, säger Niklas.
Han går ut på uppfarten och pekar mot marken.
– När de anslutit den här vägen till Bergsvägen hade de inte lagt ner en trumma. Och då stod massa vatten ovanför här, det blev tvärstopp – sen rann det över vägen.
Nu är i alla fall en vattentrumma på plats.
I källaren uppstod svartmögel. Månaden efter tvingas Niklas och familjen att flytta ut. De blir borta i ett halvår – från december till juni 2024.
– Sen är det klart att det går väl hjälpligt att bo här nu efter att jag stängt av den drabbade delen. Men det är knappt så att det är beboeligt, säger han.
När det fortfarande var en promenadstig i anslutning till Niklas hus fanns det diken. Nu pekar han på att det saknas, när stigen ersatts med en väg. Vattnet har inte längre någonstans att ta vägen. Bilder som Niklas tagit, och använt till stämningsansökan, avslöjar stora vattensamlingar när snön smälter.
I januari kontaktade han Sevab och ombads lämna in skadeanmälan. Svaret han fick var att ta kontakt med entreprenören Sorex. Han hörde då av sig till Sorex som svarade att de bestrider det. Det fanns inget bevisat orsakssamband.
– Då tog jag hit en besiktningsman som besiktade arbetet här. Han konstaterade fel på, jag tror det var fem punkter. Det fanns inga diken, de har bommat igen de ställen där det tidigare rann vatten. Men Sorex hävdade fortfarande att det inte fanns något orsakssamband, säger Niklas.
Källaren i Niklas hus som vattenfylldes. Vattnet har pumpats bort och golvet är numera upprivet.
Bilder som visar stora vattenansamlingar under vintern.
"Det går väl hjälpligt att bo här nu efter att jag stängt av den drabbade delen", säger Niklas Gustavsson.
I februari valde han därför själv att anlita en hydrogeolog för att titta på vattenflödet.
– Hon konstaterade att de förstört vattenavrinningsvägar, oberoende om de blivit någon skada på min fastighet eller inte. Det står klart och tydligt i något förberedande arbete som man gjorde inför VA-projektet 2017, säger Niklas.
Niklas berättar att det tidigare fanns tre vattenavrinningsvägar. En som gick över hans tomt.
– Här har det varit diken.
Han står på den provisoriskt anlagda vägen mellan Bergsvägen och Skvattramsvägen.
– Så man har ju bommat igen helt och hållet.
Här fanns det tidigare diken. Niklas har nu lagt ut en slang, som går från brunnen på hans tomt och över vägen. Den är tänkt att pumpa ut allt vatten som brunnen fylls med.
Innan arbetet påbörjades, år 2017, beställde Sevab och ESEM själva en hydrogeologisk utredning. I den står det bland annat:
"Det är viktigt att dräneringen runt ledningsgravarna utförs på ett sätt så att vatten kan passera i marken från höjdområden förbi ledningarna till lågområden på liknande sätt som innan dessa installerades. Det är även viktigt att det överallt finns dränering mellan ledningsgrav och berg så att inte ledningsgraven dämmer upp tillströmmande grundvatten eller ytvatten".
Niklas uppskattar att han själv har lagt omkring 200 000 kronor för att utreda problemen med vattenflödet i området – och för skadorna på sin egen fastighet.
– Sevab och kommunen skiter ju fullständigt i det. De bara blundar för att de har förstört marken. Och det är inte bara kopplat till min fastighet. Det tycker jag är ganska allvarligt. Det är enligt lag inte min skyldighet att utreda det här.
Nu har Niklas Gustavsson valt att lämna in en stämningsansökan mot Esem och Sevab.
Vattnet kan inte längre ta sig hit sen vägen byggdes och dikena försvann.
Nu har Niklas valt att lämna in en stämningsansökan – mot Esem och Sevab. Inte entreprenören Sorex. Där begär han skadestånd på 1,1 miljoner kronor plus ränta på 190 000 kronor. Dessutom ställer han krav att vattenavrinningsvägarna ska återställas.
– Jag har landat i efter rådgivning från advokat och hydrogeolog att det är faktiskt Eskilstuna Strängnäs energi och miljö och Sevab som är beställare av projektet, och ansvariga för kvalitén på genomförandet. Sen om de har anlitat en underentreprenör, som i sin tur anlitat en annan ska inte jag behöva drabbas av. Om Esem tycker att det är deras underentreprenörs fel så får de lösa de sakerna. När det är ett kommunalt bolag borde man ta sitt ansvar som projektledare när något gått snett. Och det måste redas ut, anser jag.
Esem och Sevab bestrider samtliga yrkanden, men vill inte lämna några ytterligare kommentarer.
– Vi kan i nuläget inte kommentera något kring ärendet, utan vi kommer via vårt juridiska ombud att inge ett skriftligt svar till tingsrätten, säger Anna Lundell Ekwall, projektchef VA på Eskilstuna Strängnäs energi och miljö.
I det skriftliga svaret motsätter sig Esem och Sevab ansvar för skadorna på Niklas fastighet.
"Inledningsvis ska framhållas att kommunen inte har övertagit VA-huvudmannaansvaret för den aktuella fastigheten. Vidare är fastigheten inte ansluten till kommunal dagvattenhantering", står det bland annat i yrkandet.
Esem och Sevab menar att eventuella ersättningskrav ska framställas mot den entreprenör, alltså Sorex, som utfört arbetet i området. Deras uppfattning är också att det är mycket osannolikt att eventuellt förekommande vatten vid vägen har orsakat det vatten som hamnat i källaren.
"Det föreligger enligt svarandenas (Esem och Sevab) uppfattning andra, och betydligt mer sannolika, orsaker till vatteninträngningen i bostadsbyggnaden".
De vill också att vissa saker i stämningsansökan ska preciseras. Vad gäller skadeståndsyrkandet vill Esem och Sevab att det inkommer en utförlig beskrivning som uppstått på fastigheten – och uppgifter om fastigheternas skick innan och efter skadan.
"Först efter delfåendet av ytterligare uppgifter/underlag enligt ovan har svarandena möjlighet att återkomma med besked om bolagen vitsordar någon del av kärandens ersättningskrav som skäligt i och för sig", står det i yttrandet.
Niklas uppskattar att han lagt omkring 200 000 kronor på att utreda allt.
Här, på andra sidan vägen, är det en våtmark.
Arbetet i området pågår fortfarande och beräknas vara klart i juli nästa år.
Att en stämningsansökan inkommit togs även upp på Esems styrelsemöte den 8 april.
– Det där är i högsta grad en driftsfråga. Men det är samtidigt naturligt i att vi får reda på att den föreligger, men det är inget som vi behandlar i styrelsen, utan det har en juridisk gång, säger Leif Thorstenson (S), styrelseordförande i Esem.
Däremot protokollfördes det aldrig.
– Det rapporterades att det sker. Det här är såhär långt ingen stor fråga, utan det är ju att styrelsen är medveten om att det här pågår. Och det är ju tyvärr inte första gången man har lite olika syn på saker.
– Som styrelse kan vi aldrig sätta oss på för höga hästar. Man ska ha en skiljelinje med det som är driftsfrågor och det är som är styrelsefrågor. Och det här hamnar i min värld som en driftsfråga, så här långt. Sen kan det ju ske saker som gör att vi behöver behandla det på riktigt. Men så här långt har vi kort rapporterat att det sker.
Finns det inget allmänintresse i att två kommunala bolag har stämts, och att det därför borde föras in i protokollet?
– Det kan du ha rätt i. Samtidigt så är det ett väldigt begränsat antal människor, vid sidan av media, som egentligen läser våra protokoll. Men sen är det klart, vi förstår ju att ni vill ha ut mera. Men när det är en sådan här pågående process så är det ju ingen mer part, möjligt motparten, som vill prata om det i media. Utan det här har en juridisk gång – och det är den som måste få gå, säger Leif Thorstenson.
Niklas Gustavsson igen:
– Jag tycker det är viktigt att poängtera att det här inte bara handlar om min skada. Det har med så mycket annat att göra också. Oberoende av vad som skett på min fastighet så borde markägaren ställa krav på kommunen om att de måste göra om och göra rätt där det är bevisat att de har gjort fel. Om jag får rätt i en tingsrätt eller inte har egentligen ingen betydelse för de har förstört den här våtmarken, och där har markägaren ett ansvar att tala om för kommunen att ni får räta till det här. Ni har stoppat vattenflödena till den här våtmarken enligt den här rapporten.
– Nu är det ju bara jag än så länge som blivit hårt personligt drabbad här ute. Men sannolikt så är det minst lika många fel på projektet på andra ställen, men det har inte drabbat någon annan än. Men det är som hydrogeologen sa till mig: "om de gör som de gjort här på andra ställen så kommer det komma något oväder om några år och så kommer en backe eller en bilväg att sköljas bort för att de struntat i dräneringen så som det ska vara".
De senaste månaderna har han kontaktat olika entreprenörer för att få förslag på åtgärder som kan göras på hans fastighet för att säkerställa dräneringen och se till så att källaren kan bli fri från vatten.
– De som varit här och tittat på det har sagt att de kan göra en ny dränering runt huset och få bort vattnet runt tomtgränsen. Men det kommer inte att hjälpa så länge vi inte får vattnet förbi vallen som de har byggt. Och det är klart, får jag bara tillåtelse att pumpa vattnet förbi den vallen så kan jag göra det. Men då måste kommunen eller markägaren ge tillåtelse. Och det är inte mitt ansvar att återställa de sakerna till så det varit förut.