Har det hänt nåt? Ställer de in? Jag hinner tänka igenom alla möjliga katastrofscenarier på vägen genom teaterhuset mot rummet vi ska mötas i. Det är så lugnt. För lugnt för att vara en dryg vecka kvar till premiär. Eller?
Men nej, det är ett ytterst avslappnat och glatt gäng som tar emot. Det fikas, och repetitionerna har inte kommit igång än denna afton.
– Vi ligger före i schemat i år, konstaterar Andreas Zetterberg, producent, kapellmästare och aktör.
– I kväll kör vi det sista genomdraget av fyra. Tidigare år har vi haft det första repet på dagens datum och något har alltid fattats fortfarande. Eller snarare, det brukar vara mer eller mindre kaos. Men till och med scenen är färdigbyggd redan. Nu har vi bara kostymrepen kvar, när kostym- och nummerbytena ska trimmas. Dem kör vi nästa vecka, nu tar vi lite jullov.
Hur kommer då detta sig? Alla tittar på regissören, tillika en av stjärnorna på scenen, Anders Berglund, och förklarar att det är hans förtjänst.
Anders, som kör sitt andra år som regiansvarig, trivs i rollen och är lika nöjd han.
– Jag gillar planering och struktur, och tycker om att tänka långsiktigt. Det har funkat väldigt bra i år allting. Men så är ju alla vansinnigt begåvade och gör vad de ska helhjärtat och proffsigt.
Sedan vi träffade gänget senast, i oktober, har det kastats såväl in som ut ett antal nummer. Årskavalkaden har svällt ut, återbruksgallerian Retuna finns nu med på ett hörn, liksom den färgglada fontänen, som fått ett nummer med den inte helt otippade titeln "Kasta pengarna i ån".
Men nu är det klart. Ja, om det inte händer något värt att skämta om i världen eller Eskilstuna de närmaste dagarna förstås.
– Förra året skrevs den sista texten den 29 december, eller var det dagen före premiären rentav? Självklart måste man hålla en revy öppen för senaste nytt. Och vi kommer dessutom att ha en dagsaktuell sketch med varje spelkväll, berättar regissören.
I år har alla gränser sprängts vad gäller antalet medverkande. Skådespelarna är fler – Anders "Lillen" Eklund är tillbaka i ensemblen igen och Mathilde Stavehaug, som snabbt fick hoppa in i fjol på grund av sent avhopp, är ordinarie i år – och dansarna är fler, och livebandet bjuder på ännu mer musik än tidigare.
– Till nästa år lägger vi på marschorkestern och de stora körerna jag drömmer om, säger Anders Berglund och blinkar längtansfullt.
Vissa i gänget är helt nya i år, andra kan räknas till de tunga veteranerna. För 27:e säsongen är familjen revy; Andreas Zetterberg och Kristina och Sonny Nilsson, med. De ingick alla tre i vad som till en början hette Hållstarevyn. Kristina sköter numera om kostymerna, men alla tre stormtrivs fortfarande.
– Aldrig kunde man väl drömma om att vi skulle vara med fortfarande, men det här har blivit en riktig livsstil. Man vet ju inte längre hur man firar nyår på något annat sätt. Och middagsbjudningar kan man ha andra kvällar, skrattar Kristina och Sonny.
– Vet du att det sitter många i publiken, som också varit med oss varje år sedan Hållstatiden? Det är väl häftigt.
Den 29:e körs hela revyn upp inför en provpublik.
Och om de inte gillar vad de ser?
– Då byter vi ut provpubliken.