Psykosenheten vid Nyköpings psykiatriska klinik är den avdelning med svårast sjuka personer. Patienter som av olika skäl – till exempel efter att ha rökt hasch eller använt annan drog, drabbas av vanföreställningar, hallucinationer, stark ångest och oro, depression och självmordstankar – vårdas först och främst här.

– Många tror att de som drabbats av psykossjukdom är farliga, men det är ovanligt. Många fungerar bra i yrkeslivet, men behöver kunniga chefer som förstår att de kanske inte alltid kan prestera så mycket, säger Eila Ulf och fortsätter:

– Man behöver tvätta bort bilden av att psykospatienter är farliga. De allra flesta är rädda och har ångest och då är det viktigt att inte överge de här människorna.

Artikelbild

Birgitta Lott, vårdenhetschef på psykosavdelningen, och Magnus Eneberg, läkarchef, pratar om hur vården av psykiskt svårt sjuka förändrats till ett mer inkluderande förhållningssätt och mer av samarbete.

[fakta nr="1"]

Nyköpingsbon Eila Ulf är starkt engagerad inom den psykiatriska vården, bland efter ett helt yrkesliv inom den, och som fortsatt med att uppdraget som vice ordförande i landets Schizofreniförbund och ordförandeskap i Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser i Nyköping.

Dessutom talar hon utifrån sin erfarenhet då hennes bror fick schizofrendiagnos. När hennes bror blev sjuk var det ingen inom psykiatrin som pratade med familjen eller anhöriga för att skapa delaktighet och informera om sjukdomen, förklarar hon.

I dag är det annorlunda. Nu är inte det primära att låsa in personen utan skapa delaktighet.

Artikelbild

Birgitta Lott.

– Första tanken nu är inte att personen ska ha en säng och vara inneliggande, utan finnas kvar i sin hemmiljö. Då kan också personalen lyssna till de anhörigas bild av livssituationen. Det finns fortfarande de som inte får hjälp, eller avböjer hjälp, men i dag jobbar personalen mer aktivt, skapar kontakt och informerar om vård och stöd som finns att erbjuda, säger Eila Ulf.

Hon backar inte för att kritisera den psykiatriska vården, och den kritik hon har är att det ofta saknas personal och svårigheten att rekrytera personal med adekvat utbildning.

Artikelbild

Eila Ulf.

– Det är viktigt som personal att veta vad det är man möter. Jag vill till exempel inte ha cancervård av någon som inget vet, säger hon.

Psykosenheten på psykiatriska kliniken vid Nyköpings lasarett sköter närmare 300 patienter i södra Sörmland. Det finns tolv vårdplatser på avdelningen, vilket läkarchef Magnus Eneberg och vårdenhetschef Birgitta Lott i dagsläget tycker är tillräckligt. Stor del av vården sker nämligen via hembesök. En del läggs in under perioder, andra för längre tid som månader.

Båda pratar om vikten av gott samarbete med kommunerna eftersom patienterna kan bo i särskilda boenden där samverkan och helhetssyn är centralt.

Eneberg och Lott pratar också om betydelsen att skapa trygghet i hemmiljö och personcentrerad vård.

Därför gäller det att se till hela människan och även koppla in den kroppsliga vården; informera om rökavvänjning, kosthållning och motion.

– Flera av våra patienter blir stillasittande, överviktiga och är rökare, säger Magnus Eneberg.

En bild Eila Ulf delar. Många psykiskt sjuka har kortare medellivslängd på grund av bland annat medicineringen, rökning och övervikt.

Vad önskar ni av jultomten?

– Vi kommer anställa två specialistläkare inom kort, några nya sjuksköterskor vore bra, svarar Magnus Eneberg.

– Framtidsvisionen är en trygg bemanning – då kan vi ha det stora breda utbud vi har och göra en bättre plats att vistas i, svarar Birgitta Lott.